Flinck: Dags att svenskt skidskytte levererar under press

SPORTBLADET

ÖSTERSUND. Genombrott, skrällar och kometkarriärer under 20 år.

Nu är det dags för svenska skidskyttar att leverera under ökad press.

En ung, norrländsk, kvinnlig skidskytt som slagit igenom stort året före, belönats med Bragdmedaljen, blivit hela folkets älskling och just vunnit Jerringpriset ska gå in i en, för henne, ny typ av mästerskap med stora förväntningar på sig.

2010 hette hon Helena Jonsson (senare Ekholm) och mästerskapet var OS.

2019 heter hon Hanna Öberg och mästerskapet är ett VM på hemmaplan.

Ni minns säkert, och tyvärr, hur det gick för Ekholm.

Hon klappade ihop fullständigt i Vancouver-OS under favorittrycket och slutade nia som bäst individuellt.

Bättre förberedda efter Ekholms fiasko

Jag drog parallellerna mellan Öberg och Ekholm för Wolfgang Pichler i går.

Tysken höll med om att de fanns, men menade att det finns en liten skillnad: Ekholm var helt överlägsen i världscupen inför OS medan Öberg faktiskt fortfarande inte vunnit ett lopp i världscupen.

Pichler menar också att han och teamet är bättre förberett den här gången.

– Vi jobbar till exempel med en psykolog nu.

Men faktum är att de svenska skidskyttarna, trots alla framgångar under Pichler, haft svårt att leverera när förväntningarna höjts minst en nivå i en sport så präglad av nerver.

De fyra OS-gulden har alla varit i spannet från superskräll till mindre överraskning.

Anna Carin Zideks guld i masstart 2006 tillhör det senare då hon trots allt hade tagit ett OS-silver, ett VM-silver och tre världscupsegrar innan dess.

Björn Ferrys guld i jaktstart 2010 hade verkligen ingen räknat med. Det kom från ingenstans trots Ferrys alla år i världseliten. I Vancouver låg favorittrycket helt på Ekholm.

Hanna Öbergs guld och herrarnas stafettriumf i Pyeongchang var båda praktskrällar. Det var för övrigt Sebastian Samuelssons och stafettdamernas silvermedaljer i samma OS också.

Noll medaljer i senaste hemma-VM

Magdalena Forsberg och Helena Ekholm levererade förstås i flera VM som favoriter men när det väl blev OS lyckades inte heller Forsberg ta ett guld trots att hon var helt överlägsen i världscupen och vann totalcupen sex år i rad. Det stannade vid två brons på två OS för ”Magda”.

Senast Östersund arrangerade VM var 2008. Då fanns det också höjda förväntningar efter ett guld, ett silver och ett brons i VM ett år tidigare.

Men hemmaplan hjälpte inte, utan kanske snarare stjälpte, och det blev noll svenska medaljer.

Nu går de svenska skidskyttarna in i ett nytt hemma-VM med minst lika stora förväntningar på grund av OS-succén i fjol.

De stora svenska medaljhoppen är väl medvetna om det ökade favorittrycket på hemmaplan.

– Publikstödet kommer att bli extremt häftigt men det ger också extra press som man ska vara beredd på kan bli svår att hantera, säger Sebastian Samuelsson.

– Jag är medveten om att det är ett annat läge (än i OS). Jag har förtjänat uppmärksamheten och förhoppningarna som finns. Man behöver lära sig att hantera dem som toppidrottare. De kommer alltid att finnas där och jag vill redan nu lära mig att hantera dem, säger Hanna Öberg.

Officiella målet: en medalj

De kommande elva dagarna får vi veta om de hunnit lära sig att hantera ett ökat tryck, om det svenska skidskyttelandslaget äntligen kan leverera under större press.

Vi ska också komma ihåg att ingen svensk skidskytt, varken på dam- eller herrsidan, har stått överst på pallen i världscupen i ett individuellt lopp sedan Björn Ferry i Pokljuka i mars 2014.

Sverige har inte ens tagit en medalj på ett VM sedan Fredrik Lindströms brons 2013, varken individuellt eller i stafett.

Så har också det svenska förbundet blott en medalj som målsättning.

 

LÄS MER: Vinterstudion 2018/2019 - stor guide med alla tider

LÄS MER: Världscupen i skidskytte – allt om alla tävlingar

LÄS MER: Skidskytte-VM i Östersund – allt om mästerskapet

LÄS MER: Allt om skidor – allt du behöver veta om säsongen 2018/2019

 

avJohan Flinck