Muf-basen: ”Gör om friskolesystemet”

SAMHÄLLE

GÖTEBORG. Muf:s ordförande Benjamin Dousa kräver att systemet med friskolor, en av den svensk borgerlighetens största landvinningar, förändras.

Dagens system innehåller stora fel som måste rättas till, menar han.

– Annars är jag genuint orolig över att ytterlighetsvänstern kan hämta mer kraft i opinionen för att helt ta bort friskolorna i Sverige, säger han.

Tidigare i veckan skrev Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter.

Där slog han fast att det finns stora problem inom friskolesystemet i Sverige, en kritik som tidigare ofta kommit från vänster.

1 av 9 | Foto: ANDERS DEROS
Benjamin Dousa.

Frågan kontroversiell inom hela Alliansen eftersom friskolereformen från 1992, tillsammans med det fria skolvalet, ses som några av borgerlighetens stora politiska segrar.

Besluten i början av 1990-talet innebar att friskolor kunde få skolpeng från staten för varje elev man tog emot. Målet var att öka variationen bland skolorna och ge mer makt till elever och lärare. Sedan dess har antalet elever som går i friskolor ökat markant.

Kritisk mot friskolesystemet

Men samtidigt har det också kommit kritik om att friskolereformen lett både till ökad segregation och en debatt om att skolföretag tar ut för mycket i vinst på elevernas bekostnad.

Benjamin Dousa, som själv bytte skola under uppväxten, menar att en del av kritiken mot friskolesystemet varit befogad. Han skriver i DN att det inte blev den ”mirakelkur för skolresultaten som många inom borgerligheten har velat ge sken av”.

Han anklagar också många borgerliga politiker för att ”ha gått skolkoncernernas ärenden i stället för att verka för ett så välfungerande skolsystem som möjligt”.

I en intervju med Aftonbladet utvecklar han sin kritik - och hur han vill att systemet ska förändras. Dousa är tydlig med att Muf kommer att fortsätta att kämpa för elevers och föräldrars rätt att välja skola och att det ska finnas både privata och kommunala skolor.

Men dagens system innehåller brister som måste rättas till, menar han.

Framför allt är han kritisk till att skolpengen betalas ut efter bara en parameter - antalet elever en skola tar emot.

Enligt Dousa gör det att en del friskolor satsar alldeles för mycket på att locka elever i stället för att erbjuda bra undervisning.

– Problemen är tydliga. Det är bara åka tunnelbana eller buss under skolvalet och du kommer se skolaktörer som försöker locka till sig elever med datorer, körkort och kanske ibland, indirekt, med höga betyg. De varningsflaggorna borde man tidigt ha sett och gjort något åt.

Muf vill i stället se att skolpengen ska vara resultatbaserad.

– Jag tycker att skolor som presterar bra utifrån sina förutsättningar ska få mer pengar. Men vissa aktörer kanske helt ska ut från marknaden. Det här är ett sätt att försvara det fria skolvalet och friskolorna.

”Man har inte vågat reformera”

Benjamin Dousa tror själv att många borgerliga politiker varit blinda för kritiken, eftersom de är rädda för att systemet med friskolor skulle kunna hotas i grunden om de erkände den.

– Man har inte vågat reformera, stuva om, korrigera och se de problem som ändå finns i den här landvinningen. Jag tror att det är huvudanledningen till varför man inte kommit med skarpa förslag.

Dessutom vill Muf att dåliga friskolor ska förstatligas eller upphandlas.

Vad har du fått för reaktioner från partiet och branschen?

– Det är blandat. Många borgerliga politiker och skolföretag har varit väldigt positiva. Men en del har också kallat mig för marxist och leninist.

Enligt Dousa är en förändrad skolpeng en av de absolut viktigaste utbildningsreformerna som behövs framöver.

– Sedan finns det så klart andra frågor som inte helt har med skolmarknaden att göra, som är minst lika viktiga. Men det här är en systemfråga om vilken skola vi vill att Sverige ska ha. Ska den fokusera på kunskap eller ska den fokusera på att dela ut laptops.

Om inte borgerligheten förändrar friskolesystemet är Dousa rädd för att själva grundbulten, valfriheten, är hotad.

– Jag är genuint orolig att ytterlighetsvänstern kan hämta mer kraft i opinionen för att helt ta bort friskolorna på svensk skolmarknad. Det är det jag vill rädda.

Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer har läst Dousas artikel och säger att han håller med om en del av analysen.

– Men det är en del av förslagen som jag inte håller med om. Men han sätter fingret på något mer generellt, att borgerligheten inte bara borde vara bra på att bryta ny mark utan också att vårda sina reformer. Det borde vi ta till oss, säger han.

Här röstade flest på M i riksdagsvalet 2014 00:31
ARTIKELN HANDLAR OM

Valet 2018

Politik