Löfven och Kristersson rök ihop: ”Låtsas som det regnar”

SAMHÄLLE

Stefan Löfven och Ulf Kristersson rök ihop om hur nyanlända ska få jobb.

Statsministern anklagade M-ledaren för att leda ett högerparti med politik som bara gynnar några få.

Kristerssons svar: Löfven låtsas som det regnar.

1 av 3

Statsminister Stefan Löfven och Moderatledaren Ulf Kristersson möttes på måndagskvällen i TV4:s partiledarduell. Ett av debattämnena var jobb – en viktig fråga för både M och S.

Arbetslösheten sjunker just nu i Sverige för de flesta grupperna, men partierna har ändå helt olika uppfattningar om vad som behöver göras.

Ulf Kristersson anklagade Stefan Löfven för att inte ta problemet på allvar med att arbetslösheten bland nyanlända är betydligt högre än bland de som är födda i Sverige.

– Utbildning räcker inte. De som lever på bidrag år efter år, de tillhör den nya underklassen, sa han.

Löfven: Lägg dig inte i

Stefan Löfven svarade med att politiken som Ulf Kristersson driver, med lägre ingångslön för nyanlända och unga utan gymnasieutbildning, inte vore bra. Han vill i stället att fack och arbetsgivare ska göra upp i frågan och att det ska satsas mer på utbildning.

– Lägg dig inte i lönebildningen, sa han.

Statsministern menade att det viktiga i stället är att nyanlända får utbildning så att de kan ta de många jobb i Sverige som i dag inte är tillsatta. Bara med äldre nyanlända utan utbildning kan han tänka sig andra lösningar.

Efter sändningen fortsatte partiledarna att döma ut varandras lösningar.

– Den grundläggande skillnaden är att jag tycker att vi måste förstå vidden av de problem vi har på arbetsmarknaden med alla nyanlända som inte kommer i jobb. Det kan man inte vifta bort. Det är det mest fundamentala frågan som vi har i ett läge där vi har högkonjunktur och nästan alla andra får jobb. Där är den stora skillnaden, sa Ulf Kristersson.

Kristersson: Han har fel

M-ledaren anklagade också Löfven för upprepa lögner i debatter:

– Han säger att vi sänker löner, det är helt enkelt fel.

Alliansens förslag om inträdesjobb innebär en lägre ingångslön för unga och nyanlända, alltså ingen direkt sänkt lön för någon som redan har jobb. Löfven menar däremot att det kommer få spridningseffekter för andra på arbetsmarknaden.

Kristersson håller inte alls med Löfven om att samma regler alltid måste gälla för att på svensk arbetsmarknad. M och de andra allianspartierna vill i stället att nyanlända ska kunna få inträdesjobb med lägre lön.

– Vi har ett läge på arbetsmarknaden där i stort sett alla människor med utbildning och erfarenhet får jobb ganska fort. Så har vi motsatsen för många människor som saknar precis detta. Då kan man inte låtsas som det regnar, då måste man genomföra förändringar som tar sikte på just dem som har problem. 

”Ett parti för ganska få människor”

Stefan Löfven anklagade M för att dra mer och mer högerut.

– Vinster i välfärden och att man kan gå ner i lön - det är det viktigaste. Det är ett parti för ganska få människor, vi är ett parti för många.

Det finns skillnader i arbetslöshet mellan de som är födda i Sverige och de som invandrat. Bör man inte göra speciella åtgärder för nyanlända?

– Man kan inte säga att alla nyanlända har samma situation. De som har låg eller ingen utbildning, de behöver lägre trösklar för att komma in på arbetsmarknaden, de kan vara handräckningar i hemtjänsten eller avlasta vårdpersonal. Men de ska också ha en lön som det går att leva på - där går skillnaden mellan oss.

Här drabbar de samman för första gången 00:33
FAKTA

Bråket om ”sänkta löner”

• Alliansen har lovat att lagstifta om en ny anställningsform, inträdesjobb, om man vinner valet. Men bara om inte arbetsmarknadens parter enats om en motsvarande lösning innan.

• Förslaget berör nyanlända under deras fem första år i Sverige och unga upp till 23 utan fullständig gymnasieutbildning.

• Lönen i anställningsformen ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. Arbetsgivaren ska slippa att betala arbetsgivaravgift i tre år.

• 30 procent av arbetstiden anses enligt förslaget att gå till att lära sig arbetet eller att utbilda sig. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att organisera eller bekosta någon utbildning.

• Förslaget skulle inte innebära sänkt lön för någon i ett första steg. Men Stefan Löfven och regeringen säger att detta kommer att leda till att lönenivåerna pressas ned även för andra på arbetsmarknaden. Detta är omdebatterat av forskare.