Svensk undersköterska åtalas för hundratals mord i Rwanda

KRIM

I Sverige körde den 49-årige mannen buss, och jobbade som undersköterska.

Men han dolde, enligt åklagarna, en mörk hemlighet.

Under folkmordet i Rwanda var han delaktig i hundratals mord och våldtäkter, på män kvinnor och barn.

Nu har den 80 dagar långa rättegången mot mannen inletts i Stockholms tingsrätt.

1 av 3 | Foto: Ben Curtis / AP TT NYHETSBYR N
Offer för folkmordet.

Sal 37 i i Stockholmstingsrätt har en liten åhörarsal bakom skottsäkert glas. Där finns ett tjugotal platser, och det var på tisdagsförmiddagen fullsatt. Mestadels var det juridikstudenter, poliser och personer från åklagarmyndigheten som fyllde platserna. Aftonbladet var enda tidning som bevakade rättegångens första dag.

De två åklagarna, Kristina Lindhoff Carleson och Hanna Lemoine, inleder med sin sakframställan. Orden som kommer ur deras munnar är hemska, krigsbrotten, som de menar att den spenslige 49-årige mannen på andra sidan salen gjort sig skyldig till är fasansfulla.

– Han har varit en lokal ledare, syftet med gärningarna har varit att förgöra en folkgrupp, säger Kristina Lindhoff Carleson.

Hon säger att mannen, och hans grupp, ”tilltvingats sig samlag med flickor och kvinnor som de hållit inspärrade”.

Hon säger att han deltagit i massakrer där de genom att skjuta, slå, hugga och kasta granater har berövat flera hundra tutsier, varav många barn, livet.

Hundratals döda tutsier. Begravda i massgravar.

Flydde till Sverige

Den i dag 49-årige mannen flydde efter folkmordet i Rwanda i april till juli 1994, via Kongo och Kamerun, till Sverige, där han 1998 bosatte sig i en mellansvensk stad. Han har här jobbat som busschaufför och undersköterska. Han är sedan länge svensk medborgare.

För ett år sedan greps han, efter tips från en rwandisk man i Belgien om att han fanns i Sverige. Han var då efterlyst av Rwanda, och tidigare dömd i en så kallad folkdomstol, Gacaca, i Rwanda till 30 års fängelse.

Enligt den svenska utredningen spelade 49-åringen en ledande roll i att döda människor ur gruppen tutsier, och har själv dödat många personer, bland annat med ett svärd och granater.

Brottet rubriceras som folkmord och grovt folkrättsbrott.

Flicka överlevde

Den 13 april 1994 attackerade mannen enligt åtalet, tillsammans med flera män en grundskola i byn Nyakanyinya dit många tutsier hade tagit tillflykt, står det i handlingarna från Rwanda.

Personerna som gömde sig i skolan, upp till 800 människor, massakrerades. Först männen, sedan kvinnor och barn.

En flicka överlevde.

I förhören med svensk polis berättar hon, nu 23 år senare, om hur hennes mamma, pappa och sex syskon dödades.

Hon berättar hur milisen låste in alla kvinnor och barn i ett rum, sedan gick soldaterna ut och dansade på skolgården och sjöng om att slakta tutsier.

Efter ett tag började de kasta in stenar, brinnande däck och skjuta in i rummet där kvinnor och barn var inlåsta. Minst en granat kastades också in.

Man gick sen in i rummet med påkar och dödade de som fortfarande var vid liv.

– Sedan kastade man de döda kropparna i latriner, berättar den unga kvinnan i förhören.

Attack i kloster

En vecka senare deltog mannen enligt utredningen i en attack mot ett kloster i Mbilizi och ett sextiotal civila/tutsier dödades genom att bland annat slå dem med tillhyggen.

Svensk polis har under förundersökningen flera gånger varit nere på plats i Rwanda och besökt brottsplatser, och även vallat vittnen på de platser där morden ägt rum.

Den 49-årige mannen nekar konsekvent till alla anklagelser. Han är, säger han, utsatt för en komplott av den rwandiska regimen, eftersom han kritiserat den.

När han ställs inför folkmordsanklagelserna säger han:

– Allt det här är påhitt och det är falskt.

Förhörsledaren berättar att det finns ”vittnesuppgifter som gör gällande att han under folkmordet 1994 deltog och ledde attacker i och utanför skolan i Nyakanyinya där människor från folkgruppen tutsi dödades.”

– Jag kan inte uttala mig om vad andra sagt.

”Inte sett någon dödas”

Gång på gång ställs han inför vad ett stort antal vittnen berättat, men hans enda svar är att han inte minns vad han gjorde för över 20 år sedan.

I ett annat förhör förnekar mannen att det som hände i Rwanda överhuvudtaget var ett folkmord, att hutuerna försökte utplåna tutsierna.

– Det stämmer inte, säger han.

Han har under folkmordet 1994 inte sett att någon dödats eller skadades, inte heller har han sett några lik.

I de sista förhören vägrar han helt och hållet att svara på förhörsledarens frågor.

– Jag kommenterar senare, är allt han säger.

2007 dömdes mannen i en folkrättegång, en gacacarättegång, i Rwanda till 30 års fängelse.

Riskerar livstid

Nu riskerar han livstids fängelse.

När rättegången i dag inleddes kom mannen in i salen med handfängsel, svarta byxor och en blå skjorta. Han ser yngre ut än sina 49 år.

Hans advokater Anna Walström och Thomas Bodström säger att han nekar kategoriskt till alla anklagelser.

– Han har ingenting med detta att göra, säger Thomas Bodström

Deras klient menar att han är utsatt för en komplott av den Rwandiska regimen eftersom han kritiserat den, och för fyra år sedan vittnade i en rättegång mot en ”rwandisk flyktingspion” i Sverige.

– Det är det som är grunden till anklagelserna som nu riktas mot honom, säger Anna Wahlström.

”Litar inte på dokument från Rwanda”

Åklagarna har bland sin bevisning lämnat in den dom från Gacaca som 2007 dömde mannen till 30 års fängelse i Rwanda.

– Vi litar inte på några dokument från Rwanda, säger Anna Wahlström.

Inte heller de 70-tal vittnen som pekat ut 49-åringen tror de på.

– Vittnen påverkas i regimen. De har möjlighet att påverka vittnen på gräsrotsnivå, och få dem att säga vad regimen vill.

Rättegången beräknas pågå till maj nästa år. I slutet av september kommer rätten, åklagare, försvarsadvokater och målsägandebiträden att resa till Rwanda för att hålla syn på flera platser.

Den 49-årige mannen är den tredje rwandiern som åtalats för folkmord i Sverige.

I maj förra året dömdes 61-årige Claver Berinkindi till livstids fängelse för folkmord, och 2013 dömdes Stanislas Mbanenande till livstid för samma brott.

FAKTA

Folkmordet i Rwanda

Mellan den 6 april och den 18 juli 1994 pågick ett folkmord i Republiken Rwanda.

Omkring 800 000 civilpersoner – män, kvinnor och barn – dödades i ett omfattande och systematiskt angrepp. Många därutöver tillfogades svåra lidanden, svåra skador och utsattes för omänsklig behandling genom våldtäkter, annat våld och olovliga frihetsberövanden.

De flesta offren tillhörde minoritetsfolket tutsi, men även hutuer som sågs som medlöpare mördades.

De ansvariga för folkmordet anses främst vara folkgruppen hutuer, ledda av regeringspartiet MRND, och hutunationalistiska milisgrupper som stöddes av ledande personer inom regeringen och militären.

Folkmordet var noga planerat, men utlösande faktor var nedskjutningen – oklart av vem – av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i.

Habyarimana hade då skrivit på ett fredsavtal med tutsigerillan RPF, vilket en del såg som ett svek.

Efter 100 dagars dödande störtade RPF folkmordsregimen och styr än i dag. Den forne gerillaledaren Paul Kagame är ännu president. (TT/Aftonbladet)