Vinster i välfärden gör mig dödstrött

KOLUMNISTER

Det finns en politisk fråga som jag är dödstrött på. Det är vinster i välfärden. Frågan har tuggats i drygt fem år utan att det rört sig en enda millimeter framåt i det vi kallar verkligheten.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Diskussionen är ovärdig eftersom den har lämnat all form av intellektualitet bakom sig. Det är ett testuggande utan like där båda sidor vägrar att ta till sig ett enda av motståndarnas argument, alltså inte ens de som är hållbara.

Upprinnelsen till debatten var en rad avslöjanden om brister i privata välfärdsbolag under hösten 2011 och våren 2012. Den första, Caremaskandalen, fick våldsam uppmärksamhet.

I maj för fem år sedan fick den då nya LO-ledningen i uppdrag av sin kongress att verka för en ”non-profit”-princip i välfärden. Det satte stenen i rullning.

Vinsterna var en stor fråga i valet 2014 och av allt att döma blir det en repris under nästa års valrörelse. Det har regeringen och Vänsterpartiet lovat om deras förslag röstas ner av riksdagen. Det kommer de att göra eftersom både Alliansen och Sverigedemokraterna är emot.

Motståndare till vinster i välfärden hävdar att de privata företagen i princip missköter undervisning, patienter och boende för att kunna skicka den vinst som uppstår på grund misskötseln till en halvskum bank i ett skatteparadis.

De som är emot att begränsa vinsterna i välfärden talar hellre om kvalitet, att man ska ställa högre krav på innehållet i vården eller omsorgen och på det sättet sätta en gräns för alltför höga vinster.

Det förslag som regeringen och Vänsterpartiet ska lägga fram för riksdagen i vår innehåller en begränsning av vinsten till en ännu inte specificerad procentsats av det operativa kapitalet. Om jag förstått saken rätt är det i princip ett vinstförbud eftersom omsorgs- och skolföretag sällan har något kapital att tala om.

Frågan har alltså diskuterats i drygt fem år utan att det hänt något i själva verkligheten. Det är inte rekord men åtminstone en rejäl långbänk. Argumenten har heller inte slipats, samma fraser återanvänds år ut och år in.

Ska man vara realist kommer det inte heller att hända något i verkligheten under överskådlig tid. Vinster i sjukhusvården ska utredas ytterligare, det som gäller skola och omsorg kommer att röstas ner några månader före valdagen.

Roligare än så blir det inte och det gör att jag tröttnat fullständigt på frågan. Jag har svårt att tro att jag är ensam om det.

Fem saker att hålla koll på i veckan

  1. Får hon behålla jobbet?
    Norge går till stortingsval i morgon och det avgör om statsminister Erna Sohlbergs koalitionsregering mellan de konservativa och framstegspartiet får sitta kvar eller inte. Främste rivalen, Arbeiderpartiet, går det dock inte så bra för så Jonas Gahr Støre lär bli kvar i opposition.

  2. Största militärövningen på länge
    Medan Natogrannen Norge går till val inleder försvaret den största försvarsmaktsövningen på över tjugo år. Samtliga stridskrafter och drygt 19 000 personer, varav en fjärdedel från hemvärnet liksom andra statliga myndigheter och andra länder deltar i Aurora 17.

  3. Riksdagen öppnar
    Vice statsminister Isabella Lövin deltar givetvis i riksdagens öppnande på tisdag. Det sparkar igång valåret som inte avslutas förrän 9 september nästa år. Av allt att döma blir förtroendet för försvarsminister Peter Hultqvist en av de första frågor den här riksdagen får avgöra.

  4. Nytt boksläpp
    Presidentkandidaten Hillary Clinton, som fick flest röster i valet men ändå gick förlorande ur striden släpper sin senaste bok, "What Happened" (Det som hände), på tisdag. Givetvis hoppas vi på smaskiga avslöjanden och intressanta detaljer från den stundtals smutsiga kampen.

  5. Håller linjetal
    EU-kommissionens chef Jean-Claude Juncker håller på onsdag sitt årliga ”state of the union-tal” i EU-parlamentet i Strasbourg. Där lägger han ut texten om läget i EU och hur han ser på vad som är viktigast under det kommande året. Troligen utelämnar han den högaktuella konflikten med Polen.

Veckans citat

”Politik är krig utan blod, krig är politik med blod.”
Mao Tse-Tung, kommunistpartiets ordförande i Kina, död 1976

Gör din röst hörd – gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka här för att läsa mer och gå med!