Sverige har lägst antal vårdplatser i hela EU

KOLUMNISTER

Sveriges har lägst antal vårdplatser i hela EU. Samtidigt ökar de som är 80 år eller äldre explosionsartat.

Den ekvationen är svår, kanske till och med omöjlig, att få ihop.

Sverige har länge legat långt ner på listan över antalet vårdplatser i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s statistik över tillståndet i 35 medlemsländer.

Enligt den senaste statistiken som gäller förhållandena för tre år sedan har Sverige lägst antal disponibla vårdplatser i hela EU, 2,4 per tusen invånare.

Ser man till hela OECD är det bara Mexiko och Chile som har färre vårdplatser än Sverige. Genomsnittet är 4,7, mer än dubbelt så många vårdplatser per tusen invånare som Sverige. Mest har platserna inom geriatrisk och psykiatrisk vård minskat.

Det skulle vara en förklaring till köerna och överbeläggningarna i den svenska sjukvården.

För det är inte pengarna som tryter. I hela OECD använder länderna nio procent av bruttonationalprodukten, BNP, till sjukvård. Men Sverige är ett av de länder som lägger ner mer pengar på vården, 11 procent av BNP. De ger en fjärdeplats bland medlemsländernas satsningar på vården.

Det är alltså mer än våra grannar Norge, Danmark och Finland lägger ner. Deras sjukvårdskostnader uppgår till 10,5, 10,4 respektive 9,3 procent av BNP. Allra mest lägger amerikanarna ner på vård, 17,2 procent av BNP. Siffrorna avser 2016 och inkluderar både statlig och annan finansiering.

Men det finns en förklaring till att kostnaderna ökar trots att vårdplatserna minskar. Det är explosionen av åldringar.

Varje dygn ökar medellivslängden med 3,5 timmar. Det är i grunden positivt men det leder oundvikligen till att antalet vårdkrävande gamla blir fler.

Enligt Statistiska centralbyrån förväntas en 65-åring född 1955 bli 87 år. Men 65-åringen som är född fyrtio år senare väntas bli hela 91 år gammal.

Fler siffror. Från slutet av 1980-talet till mitten av 2000-talets första decennium var antalet 65-plussare konstant, drygt 1,5 miljoner. Nu är de omkring 2 miljoner.

I dag har omkring en halv miljon personer fyllt 80 år. Redan om åtta år är de drygt 700 000 och på 2040-talet hela en miljon. Det kommer att utsätta vård-Sverige för stora påfrestningar.

Patienternas uppfattning om vad vården levererar är inte heller särskilt bra jämfört med andra länder. Enligt en studie från Myndigheten för vård och omsorgsanalys från 2016 anser 96 procent av de tillfrågade att vården i Schweiz och Tyskland är bra, mycket bra eller utmärkt. I rapporten ingår elva länder.

I Sverige är siffran betydligt lägre, 74 procent. Bara i USA är siffran ännu lägre. I undersökningen ingår svar från drygt 7 000 svenskar.

I Sverige instämmer 31 procent i påståendet ” på det hela taget fungerar hälso- och sjukvårdssystemet bra och endast mindre förändringar krävs för att det ska fungera bättre”. I Tyskland är siffran 60 procent, i Norge 59.

Det har blivit längre köer till vårdcentralerna också. 2010 fick 48 procent komma dit redan samma dag eller dagen efter de kontaktade primärvården. I dag är siffran 45 procent.

Då fick 24 procent komma inom 2–7 dagar, nu är det lika många. För en femtedel av patienterna uppfylls alltså inte vårdgarantin.

Bäst i klassen är Frankrike där 56 procent av patienterna får komma till vårdcentralen inom två dagar. 39 får vänta mellan två och sju dagar.

Sverige är sämst på att erbjuda vård på kvällar och helger utan att man tvingas uppsöka akutmottagningar på sjukhusen.

Valåret 2018 är sjukvården den viktigaste politiska frågan enligt väljarna. Det finns uppenbarligen en del att ta itu med för ansvariga politiker och tjänstemän.

Det här är Lena Mellin 00:25

Här är läsarnas egna berättelser om vården i Sverige:


ARTIKELN HANDLAR OM