Politiskt käbbel kring IS-återvändarna

KOLUMNISTER

Riksdagen höll i dag debatt om återvändande IS-jihadister.

På läktaren satt en delegation från Lettlands parlament, några skolklasser och en del pensionärer och lyssnade på hur ett viktigt ämne slösades bort på att regering och opposition skyllde på varandra.

Överens var för all del politikerna då de med allvarstyngda stämmor talade om att mördare måste straffas och hur viktigt det är med internationellt samarbete, men den sortens självklarheter städades snabbt undan för att ge rum åt käbbel och tävling i vem som tror mest på hur nya lagar ska lösa alla problem.

Initiativ till debatten hade tagits av sverigedemokraten Adam Marttinen. Han var inte överraskande mest radikal och krävde retroaktiva lagar, som om grundlagens skydd mot den sortens straffbestämmelser inte existerade.

Moderaten Johan Forssell skällde på regeringen, vänsterpartisten Linda Westerlund Snecker påminde om IS-jihadisternas oskyldiga barn och liberalen Johan Pehrson gjorde både och.

Sedan var det dags för inrikesminister Mikael Damberg att påminna om allt förträffligt regeringen har gjort på senare tid.

Som exempelvis lagda förslag om kriminalisering av deltagande i terrororganisationer, utökade möjligheter för Säpo och polisen att ta del av signalspaning samt nya regler om datalagring.

Det går att applådera handlingskraften. Det går att hävda att regeringen borde ha gjort allt detta tidigare. Det går att påpeka att alliansen inte fick ett dugg uträttat på området på åtta år.

Men det går också att påminna om att lagar som tidigare ansetts ha stått i konflikt med grundlagen glider igenom utan minsta protest. Eller att FRA-debatten är som bortblåst och att de internetoperatörer som värnar sina kunders rätt till ett liv bortom polisens insyn blir åthutade av ledarskribenter, vår tids prästerskap, att ta ansvar, som om det inte är just det de försöker göra.

En och annan övervintrad hippie kanske rent av invänder att den frihet vi ger upp för alltid är förlorad, men samtiden är för överhettad för finlir av det slaget.

Delegationen från Lettland gav upp, skolklasser kom och gick, pensionärerna satt kvar.

Efter att representanter för samtliga partier sagt sitt var det dags för replik. Sverigedemokraten fortsatte strunta i grundlagen, moderaten fortsatte skälla på regeringen, vänsterpartisten fortsatte påminna om barnen och liberalen fortsatte göra både och.

1 av 4 | Foto: BJÖRN LINDAHL
Mikael Damberg i talarstolen under riksdagsdebatten om IS-återvändare.

Sedan var det dags för inrikesminister Damberg att äntra talarstolen och använda sina två minuter åt att lova att ny lagstiftning är på gång. Terrorism, som var olagligt långt innan de första terrorlagarna trädde i kraft i början på 1970-talet, ska än en gång bli lite mer förbjudet.

Visst kan straffrätten vara ett redskap. Och det är stötande om människor som har begått fruktansvärda brott går fria. Debatten är viktig.

Det är dessvärre också en debatt som på sin höjd snuddar vid andra, lika viktiga frågor. Hur ska Sverige bära sig åt för att förhindra att nya ungdomar radikaliseras? Har inte Sverige ett ansvar för vad medborgare i landet ställer till med utomlands? Vad ska göras med återvändande jihadister som inte går att lagföra?

Några av talarna nämnde problemen i den tredje och sista replikrundan, men tog snart betäckning i skyttegravarna igen. Moderaten skällde på regeringen, vänsterpartisten påminde om barnen, liberalen gjorde både och.

Och efter det försvann de alla ut till tv:s, radios och tidningarnas väntande mikrofoner i foajén för att bedyra för tittare, lyssnare och läsare att de gör allt som står i deras makt.

Kvar i plenisalen satt andre vice talman, Lotta Johnsson Fornarve. Hon slog klubban i bordet och beviljade centerpartisten Eskil Erlandsson avgång från riksdagen.

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM