Meja, 9, räddade livet på mamma – efter hemska olyckan

avJonas Sylvén Möller

GODA NYHETER

Nioåriga Meja räddade livet på mamma Kajsa.

När den mysiga ridturen förvandlades till en mardröm gjorde dottern alla rätt.

– Jag tänkte att om inte mamma vaknar till liv så vill jag aldrig mer rida, säger Meja.

Det var höstlov och klockan var runt halv elva på förmiddagen. Nioåriga Meja Ottosson och mamma Kajsa skulle ge sig ut på en efterlängtad ridtur ute på Ekerö, väster om Stockholm, där de bor.

Mor och dotter hoppade upp i sadlarna och red i väg.

– Vi träffade en ryttare från granngården som vi hälsade på och skojade med. Sedan red vi vidare, säger Kajsa.

Efter några minuter ytterligare på hästryggarna kom stämningen av sig. I höjd med Blå lagunen på Munsö blev Kajsas häst skrämd av en vattenpöl.

– Hästen bockade och gjorde en kick med bakbenen. Jag flög av, slog i huvudet och blev medvetslös, säger Kajsa.

Meja fyller i:

– Jag hoppade av min häst och ropade på mamma, men hon svarade inte.

Foto: Lasse Allard, TT
Tack vare Mejas rådiga agerande mår mamma Kajsa bra i dag.

Tänk om inte mamma vaknar

Meja blev chockad, men samlade sig snabbt. Genast kom hon att tänka på ryttaren från granngården de precis träffat. Hon samlade ihop de stora hästarna och promenerade iväg för att hämta hjälp.

– Jag tänkte att om inte mamma vaknar till liv så vill jag aldrig mer rida, säger Meja Ottosson.

Efter bara några minuter fick hon tag i ryttaren från granngården som ringde 112. Sedan gick de tillsammans tillbaka till Kajsa, som nu hade vaknat till en smula.

– Det kom en ambulans som körde mig ur skogen till en helikopter som väntade på en åker, säger Kajsa.

Framme på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna konstaterade läkarna kraftig hjärnskakning. Kajsa fick stanna på sjukhuset i två dygn innan hon fick åka hem till Meja och maken Thomas.

– Hela ambulanspersonalen berömde Meja för insatsen och tyckte att hon hade varit initiativrik, säger Kajsa.

– Många hade ju reagerat med att göra ingenting, fortsätter hon.

”Meja var fantastisk”

Det är två plusgrader i luften men känns kallare. Meja och Kajsa är i stallet på Ekerö och mockar.

– Det har gått två veckor sedan olyckan nu. Jag mår mycket bättre idag, säger Kajsa och fortsätter:

– Jag får vänta ett tag till innan jag sitter på hästryggen igen, men upp ska jag.

Att Meja har diagnosen adhd tror föräldrarna var en tillgång i den den kritiska situationen som hon ställdes inför. Nioåringen kunde separera sina känslor och handla rationellt.

Det var först när hon kom hem som allting släppte.

– Hon var ledsen och grät på kvällen, säger pappa Thomas Ottosson.

Kajsa ser Meja som en stor hjälte och tror att skadorna hade blivit värre om inte dottern varit med.

– Meja var fantastisk. Hon gjorde allt rätt, säger Kajsa.

Själv tar Meja hyllningarna med ro.

– Jag tänkte bara: ”Nu måste jag hämta hjälp”, säger hon.

Heja världen – vi blir äldre och friskare! 00:24
ARTIKELN HANDLAR OM

Ekerö

Olycka

Hästar

Adhd

AB Voice