IS-barnen behöver extra stöd

Foto: Maya Alleruzzo / AP
Barn till misstänkta IS-terrorister kan vara svårt traumatiserade och behöver extra stöd. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Barn till misstänkta IS-terrorister kan vara svårt traumatiserade och behöva extra stöd om de kommer åter till Sverige.

– Det ställer höga krav både på socialtjänst och familjehem, säger Ing-Marie Larsson, socialchef i Östra Göteborg.

När IS-rekryteraren Michael Skråmos barn återvänder till Sverige blir det upp till socialtjänsten i den kommun där de anses höra hemma att avgöra var de ska bo och vilken hjälp de behöver.

– Som vid alla orosanmälningar utreder man barnets behov och vilket stöd det kan behöva utifrån den situation det varit i och vad det upplevt, säger Ing-Marie Larsson, socialchef i Östra Göteborg, som inte uttalar sig om det specifika fallet.

Generellt finns i Sverige hög kompetens och vana att hantera utredningar kring barn som kommit från krigshärjade områden eller bär på trauman, anser hon.

Upplevt trauman

Men barnen som återvänder från IS är absolut en grupp som kan behöva extra stöd, menar hon.

– Ja. Det är också beroende på vilken ålder man är i och vad man upplevt. Speciellt om barn upplevt trauman eller varit svårt utsatta på annat sätt ställer det höga krav både på socialtjänsten och ett eventuellt familjehem, säger Ing-Marie Larsson.

Polisen och Säpo har vid flera tillfällen gjort orosanmälningar både om barn som återvänt från IS-kontrollerade områden och om barn till svenska IS-anhängare som befinner sig i läger i Syrien. Befinner sig barnen i Sverige blir socialtjänstens uppgift att utreda om de far illa och måste tas omhand.

När det gäller föräldralösa barn kan de placeras hos en anhörig eller i ett familjehem tills en permanent lösning är på plats.

– I vanliga fall tittar vi alltid i nätverket och försöker hitta det ställe där socialtjänsten bedömer att det är en bra miljö och där barnet får det bäst och känner sig tryggast, säger Ing-Marie Larsson.

Många kommuner har samtidigt svårt att rekrytera och behålla familjehem.

– Det är inte det lättaste att hitta familjehem, men i akuta lägen hittar vi alltid familjehem, säger Ing-Marie Larsson.

Långvarigt stöd

Syskon placeras inte alltid tillsammans, utan en bedömning görs utifrån barnens behov. Går det inte att syskonen bor tillsammans försöker socialtjänsten i så fall se till att de får ha kontakt.

TT: Hur stöttas familjehemmen?

– Det kan vara samtal, bemötandefrågor, stöd kring att vara uppmärksam på signaler som barnet ger. Initialt handlar det om att göra hemmet tryggt och följa barnets utveckling och signaler.

TT: Hur ser prognosen ut för barn med svåra krigstrauman att rehabiliteras?

– Generellt finns ett väldigt gott stöd i Sverige, både från socialtjänst och sjukvård. Men det är klart att har man varit utsatt för väldigt svåra saker så tar det ju också tid att bearbeta det. Man behöver stöd lång tid framöver, kanske även långt upp i vuxen ålder, säger Ing-Marie Larsson.

ARTIKELN HANDLAR OM