13 partier i valet i Danmark

avTT

1 av 3 | Foto: Johan Nilsson/TT
Blir Mette Frederiksen, Socialdemokratiet, Danmarks nästa statsminister? Enligt opinionsmätningarna är det röda blocket störst inför onsdagens folketingsval. Arkivbild.

Går regeringsmakten tillbaka till Socialdemokratiet? Gör kontroversiella Dansk Folkeparti ett katastrofval? Kommer högerextrema Stram Kurs in i maktens korridorer?

Här är en guide inför det stundande folketingsvalet i Danmark.

Vad: Val till parlamentet folketinget i Danmark.

När: 5 juni.

Antal ledamöter: 179, varav 4 är vikta till partier på Grönland och Färöarna (2 mandat var).

Spärr: Två procent krävs för att vinna mandat.

Mandatperiod: Fyra år, men sittande statsminister kan under perioden utlysa val när som helst.

Nuvarande regering: Statsminister Lars Løkke Rasmussen från mittenpartiet Venstre leder regeringen tillsammans med Liberal Alliance och Det Konservative Folkeparti. Bildades i november 2016 efter det att Venstre en tid haft en enpartiregering.

Maktpartierna

Socialdemokratiet – grundat 1871.

Partiledare: Mette Frederiksen (sedan 2015).

Resultat 2015: 26,3 procent/47 mandat.

Ställning i opinionen (4 juni): 27,2 procent/49 mandat.

Landets stora maktfaktor historiskt sett, men partiet som i de allra flesta fall blir landets största har under 2000-talet endast varit i regeringsställning i en mandatperiod (2011–2015). Vill bilda minoritetsregering på egen hand, men frågan är om alla stödpartier i det röda blocket köper Socialdemokratiets allt mer åtstramade invandringspolitik efter valet.

Venstre – grundat 1870.

Partiledare: Lars Løkke Rasmussen (2009).

Resultat 2015:19,5 procent/34 mandat.

Ställning i opinionen: 18,2 procent/33 mandat.

Bondepartiet som flyttade in till städerna och greppade tag om makten. Under 2000-talet har borgerliga Venstre innehaft statsministerposten under fyra av fem mandatperioder. Efter en tid som enpartiregering bildade statsminister Lars Løkke Rasmussen i november 2016 en treklöverregering i minoritet med Liberal Alliance och Det Konservative Folkeparti. Svarade för ett mycket starkt val till EU-parlamentet, som kan ge Venstre medvind i valrörelsen.

De röda stödpartierna

Radikale Venstre – grundat 1905.

Partiledare: Morten Østergaard (2014).

Resultat 2015: 4,6 procent/8 mandat.

Ställning i opinionen: 8,2 procent/15 mandat.

Ett socialliberalt parti som har kraftig medvind i opinionen. Satt tidigare i regering med Socialdemokratiet under statsminister Helle Thorning-Schmidt. Något liknande lär nog inte ske nu – Radikale Venstre köper inte Socialdemokratiets allt stramare invandringspolitik.

Socialistisk Folkeparti – grundat 1959.

Partiledare: Pia Olsen Dyhr (2014).

Resultat 2015: 4,2 procent/7 mandat.

Ställning i opinionen: 8,3 procent/15 mandat.

Väljarnas fokus på klimatet som den hetaste valfrågan ser ut att gynna rödgröna Socialistisk Folkeparti. Satt i regering med S och Radikale Venstre efter valet 2011, men blev överkört flera gånger och lämnade regeringen i januari 2014. Även om det flörtas till höger och vänster i invandringsfrågan lär SF vara ett stabilt stödparti om Socialdemokratiet får bilda regering.

Enhedslisten – grundat 1989.

Partiledare: Kollektivt ledarskap.

Resultat 2015: 7,8 procent/14 mandat.

Ställning i opinionen: 8,7 procent/16 mandat.

Bildat av tre kommunistiska partier i slutet av 1980-talet. Folketingets mest vänsterorienterade parti, som även har en grön profil. Kände sig sviket av den senaste S-ledda regeringen (2011–2015) och kommer efter stundande val att ställa stora krav för att verka som stödparti till Socialdemokratiet.

Alternativet – grundat 2013.

Partiledare: Uffe Elbæk (2013).

Resultat 2015: 4,8 procent/9 mandat.

Ställning i opinionen: 3,1 procent/5 mandat.

Har ett stort fokus på klimatfrågan, men har i övrigt ett spretigt partiprogram. Har drabbats av skandaler på senare år, som när medlemmar uppmanades att skicka in bilder på slaka penisar till ett kollage av så kallade dickpics. Partiledaren Uffe Elbæk – före detta kulturminister (2011–2012) och tidigare medlem i Radikale Venstre – har själv utropat sig till en statsministerkandidat.

De blå stödpartierna

Dansk Folkeparti – grundat 1995.

Partiledare: Kristian Thulesen Dahl (2012).

Resultat 2015: 21,1 procent/37 mandat.

Ställning i opinionen: 10,7 procent/19 mandat.

Högerpopulistiska och starkt invandringskritiska Dansk Folkeparti (DF) har under 2000-talet fått stort genomslag för sin politik som stödparti till flera Venstreregeringar. Det har dock blivit trångt kring hjärtefrågan sedan Socialdemokratiet gått mot en allt stramare invandringspolitik. Och på högerflanken utmanas DF av de mer extrema Stram Kurs och Nye Borgerlige. Succéresultatet från 2015 ser ut att halveras och DF väntas göra sitt sämsta val sedan partiet kom in i folketinget 1997 (7,1 procent).

Liberal Alliance – grundat 2007.

Partiledare: Anders Samuelsen (2009).

Resultat 2015: 7,5 procent/13 mandat.

Ställning i opinionen: 3,2 procent/6 mandat.

Hotade i månader med att fälla den färska regeringen om inte den högsta inkomstskatten i Danmark sänktes med fem procentenheter. Togs till slut in i Venstres regering tillsammans med Det Konservative Folkeparti i november 2016. Från den positionen har Liberal Alliance (LA) fortsatt att vara en bångstyrig samarbetspartner och utrikesministern Anders Samuelsens parti ser ut att tappa stort i valet.

Det Konservative Folkeparti – grundat 1915.

Partiledare: Søren Pape Poulsen (2014).

Resultat 2015: 3,4 procent/6 mandat.

Ställning i opinionen: 5,2 procent/9 mandat.

Historiskt sett ett stort parti i Danmark och under drygt ett årtionde (1982–1993) var partiledaren Poul Schlüter Danmarks statsminister. Glansdagarna är dock över – åtminstone sett till väljarstöd. Partiet ser visserligen ut att öka i kommande val, men för fyra år sedan blev Det Konservative Folkeparti folketingets minsta. Har ingått i sittande treklöverregeringen och partiledaren Søren Pape är justitieminister.

Utmanarna

Nye Borgerlige – grundat 2015.

Partiledare: Pernille Vermund (2015).

Resultat 2015: Ställde inte upp.

Ställning i opinionen: 2,4 procent/4 mandat.

Ett totalt asylstopp. Invandrare ska utvisas om de döms för kriminalitet. Endast danska medborgare ska få ta del av välfärden. Nye Borgerlige står för en ännu hårdare invandringspolitik än Dansk Folkeparti, som kallas för svikare av partiledaren Pernille Vermund. Balanserar på tröskeln till folketinget och utmanas på högerflanken av än mer extrema Stram Kurs.

Stram Kurs – grundat 2017.

Partiledare: Rasmus Paludan (2017).

Resultat 2015: Ställde inte upp.

Ställning i opinionen: 2,1 procent/4 mandat.

Ett högerextremt parti med en mycket kontroversiell ledare i Rasmus Paludan, som har bränt Koranen inlindad i bacon. Vill förbjuda islam och massdeportera muslimer. Paludan var länge ett Youtube-fenomen, men när det blev våldsamt under Stram Kurs demonstrationer i april nådde partiet det stöd som krävs för att få ställa upp i folketingsvalet.

Kristendemokraterne – grundat 1970.

Partiledare: Stig Grenov (2012).

Resultat 2015: 0,8 procent/0 mandat.

Ställning i opinionen: 1,6 procent/0 mandat.

Den unga Isabella Arendt, 26 år, sågs som vikarien från himlen när hon i starten av valrörelsen fick hoppa in när ordinarie partiledaren Stig Grenov sjukskrevs för stressymtom. Fick tidigt ett uppsving i opinionsmätningarna, men har fallit tillbaka den senaste tiden. Ser inte ut att kunna göra comeback i folketinget, som partiet åkte ur 2005.

Klaus Riskær Pedersen – grundat 2018.

Partiledare: Klaus Riskær Pedersen (2018).

Resultat 2015: Ställde inte upp.

Ställning i opinionen: 0,6 procent/0 mandat.

Affärsmannen Klaus Riskær Pedersen bildade ett eget parti med samma namn förra året, men chanserna till att ta plats i folketinget ser minimala ut.

Om partisympatierna: De angivna opinionssiffrorna är hämtade från Ritzau Index, som är ett viktat genomsnitt av de 15 senaste stora opinionsmätningarna i Danmark.

Källor: Ritzau, Danmarks Radio, Politiken, partiernas hemsidor.

ARTIKELN HANDLAR OM