Få länder lika passiva som Sverige

Få länder i Europa är så passiva som Sverige när det gäller utländska tiggare.

Många stater har någon form av förbud. Men inte ens det är någon garanterad väg till en tiggerifri stadsbild.

I förra veckan befann jag mig i Aten på jobb. Jag promenerade nedför en gågata i centrum när jag plötsligt kände hur jag råkade sparkade till någonting och strax därpå hörde ljudet av mynt som studsade mot asfalten. Vid mina fötter låg en tom avskuren petflaska.

När jag vände mig om såg jag en ung pojke som precis rest sig från en pall på gågatan. Hans ansiktsuttryck var en kombination av förtvivlan och vrede. Jag fick hjälp av två unga flickor att plocka upp mynten och bad grabben om ursäkt. Han tittade på mig utan att säga något. Sammantaget hade han mindre än en euro i sin skål.

Möjligen var jag bara klantig men jag förväntade mig inte att se några tiggare här. I Grekland råder nämligen tiggeriförbud.

Kanske är det därför man inte som i Sverige ser tiggare utanför varje större livsmedelsbutik. Eller så lönar det sig inte att tigga i ett land som de senaste tio åren genomgått en smärtsam ekonomisk kris där många fått det mycket sämre.

Den senaste tiden har jag rest i ett antal länder i Europa och slagits av att stadsbilden i många av de stora städerna är förvånansvärt fri från tiggare.

Tiggeri med barn

Det är svårt att veta varför. Ett skäl kan vara att många länder valt en annan strategi än Sverige.

Bara sex av EU:s länder har visserligen nationella förbud. Danmark, Storbritannien, Polen, Ungern, Rumänien och Grekland.

Men ytterligare ett stort antal länder har förbud mot det som kallas aggressivt tiggeri och/eller tiggeri med barn, enligt den Brysselbaserade organisationen FEANTSA som stöds av EU-kommissionen. Hit hör länder som Tyskland, Österrike, Italien och Frankrike.

I många länder tillämpas lokala förbud. Norge, som inte är EU-medlem men bundet av reglerna om fri rörlighet, har gett landets kommuner rätt att införa förbud. Bara ett fåtal har utnyttjat möjligheten. I Sverige har högsta förvaltningsdomstolen gett kommuner rätt att införa lokala förbud.

I Nederländerna har de stora städerna som Haag, Amsterdam och Rotterdam tiggeriförbud. När förbudet infördes i Haag försvann tiggarna från ena dagen till den andra från stadens gator.

Foto: TT

Tjäna pengar

Men det innebär inte att tiggeriförbud fungerar överallt. I Aten finns uppenbarligen tiggare trots att de enligt lagen hotas av sex månaders fängelse. Att förbud inte alltid fungerar kan bero på att polisen tycker de har viktigare saker för sig än att arrestera tiggare eller att tiggarna om de kan väljer att försvinna in i den svarta arbetsmarknaden som numera är utbredd inom hela EU.

Ett skäl till att det finns betydligt fler så kallade utsatta EU-medborgare som tigger i Sverige är sannolikt att det fram till nu gått att tjäna pengar på tiggeri.

Det är farligt att generalisera men de flesta utländska tiggare sitter inte på knä för att skaffa mat för dagen. De samlar ihop pengar för att försörja sig och sina familjer.

När tiggarna började dyka upp på gator och torg var bilden att många rest på eget initiativ. Numera vet vi efter polisutredningar och domar att det inte är ovanligt att människor lockas att tigga under falska förespeglingar av skrupelfria ligor som tjänar pengar på dessa människor. Risken att indirekt ge sitt stöd till denna slavhandel är en realitet för de som ger tiggarna pengar.

Följd av fria rörligheten

Merparten av tiggarna som reser runt i Europa är romer som kommer från två av EU:s fattigaste länder, Rumänien och Bulgarien. Efter att de blev medlemmar av EU 2007 och så småningom fick del av den fria rörligheten har tiggeriet intensifierats.

Medan de flesta länder valt att på ett eller annat sätt agera mot tiggeriet har svenska politiker överlag förhållit sig passiva. Man har helt enkelt hoppats att problemet ska lösa sig av sig självt. Frågan har varit känslig.

Rumänien får under perioden 2014-2020 4,6 miljarder euro för att arbeta för social inkludering och motverka fattigdom bland romer. Sverige har också inlett ett samarbete med rumänska myndigheter för att minska antalet tiggare som reser hit. Hittills har så gott som ingen effekt märkts. Antalet tiggare befinner sig konstant runt 4 500 personer.

Erfarenheterna från Europa visar att tiggeriförbud kan fungera i vissa fall men är ett trubbigt instrument.

Det enda effektiva sättet att få tiggarna att stanna i sina hemländer är sannolikt att människor slutar ge pengar.

Men det löser inte fattigdomen.

avWolfgang Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM

Tiggeri

EU-valet

Fattigdom

Rumänien

Europa