Hon manar till digital vaksamhet inför valet

avTT

Foto: Jonas Ekströmer/TT
Renee Di Resta, amerikansk expert på desinformation.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Facebooks grundare Mark Zuckerberg vid utfrågningen i ett utskott i representanthuset i Washington DC i april. Frågorna handlade om hur externa bolag använt Facebooks data i samband med presidentvalet 2016.
Foto: Alastair Grant/AP/TT
Protester mot sociala medie-jätten Facebook i London i april.

Hon har kartlagt hur extrema åsikter sprids via internet och hjälpt USA-kongressens ledamöter med vassa frågor till Googles och Facebooks ledare. Nu manar Renee Di Resta, politisk chef vid Data for Democracy, väljare i både Sverige och USA till försiktighet inför höstens val.

– Tänk efter innan du delar något i sociala medier. Om du ser innehåll från ett mediebolag du aldrig hört talas om eller läser en blogg av en människa du inte mött, undersök källan noggrant, säger hon.

Di Resta talar av erfarenhet. Den tidigare värdepappershandlaren och riskkapitalisten har de senaste åren tillbringat mycket tid med att kartlägga hur desinformation sprids via internet, hur så kallade manipulerade åsikter skapas.

För vaccin

Intresset väcktes när hon och maken som nyblivna föräldrar flyttade från New York till Kalifornien och deras son skulle vaccineras. Hon upptäckte att anti-vaccinationsbudskap dominerade i sociala medier – trots att 85 procent av Kalifornienborna i opinionsmätningar sade sig vara för sprutorna. Bakgrunden var att relativt få konton på kort tid skickat ut hundratusentals inlägg med det sedan länge motbevisade budskapet att det fanns en länk mellan mässlingsvaccin och autism.

– Då skapas en illusion av att majoriteten tycker så, en "manipulerad åsikt", konstaterar hon under ett besök i Sverige.

Di Resta, som har dubbla examina i datavetenskap och statsvetenskap och som medgrundat organisationen Data for Democracy, såg liknande tendenser när hon kort därpå anlitades av utrikesdepartementet i Washington DC. Då handlade det om att undersöka hur bland andra terrorgruppen IS spred sitt budskap via internet. Di Resta utforskade automatisering, trollkonton, påhittade nyheter och så kallade botar (automatiserade konton som styrs via en mjukvara). Och ganska snart såg hon hur aktivt Ryssland var.

– Vi insåg att det handlade om informationskrigsföring. Ämnena kunde variera – från islamistisk extremism till lokal aktivism – men mekanismerna var desamma, berättar hon.

Vill så split?

Liksom USA:s underrättelsetjänster är hon övertygad om att Ryssland lade sig i valrörelsen 2016, även om det inte går att påvisa att valresultatet påverkades. Di Resta berättar om tusentals Twitterkonton och över 300 miljoner interaktioner via bland annat Facebook och Instagram med koppling till Ryssland. Och hon refererar till tidigare anställda vid den ryska "trollfabriken" IRA som öppet berättat om hur de dagligen gjorde ett stort antal inlägg på felfri engelska.

Den stora frågan är – vad är syftet?

– Det som spreds var mer för Donald Trump än hans motståndare, men de flesta inlägg var inte politiska. När utländska intressen lägger sig i ett val kan det vara för att de vill få en regering som är mer välvilligt inställd till deras intressen. Men målet kan också vara att så split mellan medborgare, att destabilisera samhället i stort.

TT: Hur vet man att Ryssland låg bakom?

– Viss information kommer från teknikplattformarna. Några av sidorna betalade i rubel, ibland gick deras aktiviteter att spåra. Och emellanåt hade de glömt att slå på sin VPN och avslöjade därmed var de befann sig.

Som löpeldar

De ryska inläggen var sofistikerade. Till exempel kunde de ta en fråga som låg aktiviströrelsen Black Lifes Matter varmt om hjärtat men göra den mer extrem – vilket också kunde få motståndarlägret att reagera starkare. Och inläggen spreds som löpeldar.

Situationen komplicerades av att företag som Facebook såg sig som just teknikbolag, med ett begränsat ansvar för innehållet som delades. Hur desinformation ska bekämpas samtidigt som man slår vakt om yttrandefriheten och individens integritet är frågor som sedan dess debatterats intensivt – och toppats av Cambridge Analytica-härvan.

– Teknikbolagen har blivit bättre på att hitta falska konton, men det sker inte tillräckligt fort, säger Di Resta.

Nu stundar val i både USA och Sverige. Di Resta påminner om att även inhemska intressen, som extrema partier, kan använda sig av desinformation eller andra icke-etiska digitala metoder för att få ut sitt budskap.

– Man måste alltid ställa sig frågan om man står inför något verkligt eller manipulerad på internet. Och gränsen är ofta flytande, säger hon.