Frida Söderlund: ”Motstånd är ett tecken på att man gör något rätt”

avJosefin Silverberg

Ett ögonblick, Aftonbladet-profilen Frida Söderlund, som från och med tisdag kommer att skriva kolumner varannan vecka för Aftonbladet.

1 av 2 | Foto: Jerker Ivarsson
Frida Söderlund.

– Jag sitter och skriver på kolumnen nu. Det är lite typiskt mig, jag behöver få den där sista känslan innan jag kan skriva. När jag fick frågan kände jag att jag ville göra något annorlunda i och med att jag har turen att ha så många unga personer som uppskattar det jag gör.

Dina följare ska få bestämma ämnet för dina krönikor, hur kommer det att gå till?

– De kommer antingen få besluta helt, eller välja mellan två ämnen. I går gick jag ut på Instagram och frågade vad de vill att jag skriver om – jag fick en massa förslag, allt från feminism till homofobi. I den första kolumnen kommer jag att skriva om deras värld på ett eller annat sätt och jag hoppas att de kommer vara med mig hela vägen och utmana mig, det kanske blir ämnen som jag inte alls förstår mig på som jag tvingas lära mig mer om.

Du har gjort bland annat Byt om kom ut om machokulturen inom svensk fotboll och hockey och Mitt ID om hur det är det att leva som ung transperson i Sverige, vilka reaktioner har du fått?

– Jag är väldigt lyckligt lottad över att ha människor som verkligen uppskattar det jag gör. Jag lever lite i en värld på internet och ser mycket av vad de tycker och reflekterar över. Sedan har jag lite förkärlek för hbtq-communityt, jag står inte ut med tanken på att människor värderas annorlunda eller inte ges plats.

Får du negativa reaktioner?

– Det finns personer som hatar, men jag kan ta det. Att det finns en publik som irriterar sig på en ung tjej som tar plats ger mig känslan av att jag gör något rätt. Jag är hellre högljudd och står upp för det jag tror på och hatas av en publik som tycker det är obekvämt än är tyst. När man möter ett motstånd är det ett tecken på att man gör något rätt.

Vad vill du uppnå?

– Jag vill att världen ska bli en öppnare och friare plats. Jag ser frustrationen bland unga människor som är friare än någonsin, de placerar sig inte i fack men samtidigt behöver de omvärldens hjälp så att det öppnas upp ännu mer. Det tycker jag är vårt ansvar på Aftonbladet, som når flest människor att vara med och hjälpa till med.

ARTIKELN HANDLAR OM