Psykiatrikern: Förhållandena i flyktinglägret är omänskliga

avStaffan Lindberg

LESBOS. Han tar en cigarett efter en normalt traumatiserad patient.

Två efter en svår.

Och tre efter de verkligt extrema fallen.

När vi möts på eftermiddagen är psykiatrikern Alessandro Barberios askkopp överfull.

Rynkorna runt de gröna ögonen stramas åt och blicken fylls av ilska.

Alessandro Barberio, 46, den enda psykiatrikern för migranter på ön Lesbos i Grekland, säger att han är besviken på Europas politiker.

Ja, rent av på mänskligheten.

Foto: URBAN ANDERSSON
Psykiatrikern Alessandro Barberio

Varje dag tar den italienska psykiatrikern emot nya fall på den lilla kliniken i hamnstaden Mytilini, som drivs av organisationen Läkare utan gränser.

Det är patienter som flytt tortyr. Som våldtagits och sett anhöriga mördas framför deras ögon. Hjälpbehovet bland öns mer än tiotusen migranter tycks näst intill oändligt. Alessandro Barberio behandlar dem, och tycker sig se små förbättringar.

Sedan skickas de tillbaka till det överfulla Morialägret, som har beskrivits som ett av jordens värsta flyktingläger.

Och då blir de sämre igen.

Börjar på nytt höra röster. Får hallucinationer. Försöker begå självmord.

Lesbos-syndromet

Alessandro Barberio kallar det för Lesbos-syndromet.

– Förhållandena i Morialägret är omänskliga. Vi ser psykoser bland migranterna som går att koppla direkt till levnadsvillkoren där, säger han.

En annan organisation, International rescue committee, slog i september larm om att vågen av självmordsförsök inne i Moria nått ”alarmerande nivåer”. En tredjedel av patienterna på organisationens klinik uppgavs ha försökt att ta sina liv.

I september skrev Alessandro Barberio ett öppet brev, som publicerades på Läkare utan gränsers hemsida. Han talade om att han efter 14 år i yrket aldrig sett en så omfattande psykisk ohälsa och varnade för ”extrem kaos” om ingen gjorde något.

Vill evakuera flyktingar

– Jag kände att jag var tvungen att agera. Att ha förblivit tyst hade varit oetiskt, säger han.

Sedan dess har grekiska myndigheter evakuerat tvåtusen migranter till fastlandet. Men nya kommer hela tiden till ön och problemet består.

– Man måste evakuera alla sköra från Morialägret. Barn och unga. Ensamma kvinnor. Och personer med allvarliga psykiska problem, säger Alessandro Barberio.

Jag ställer korta frågor. Psykiatrikern ger flera minuter långa svar, som en person som ägnar dagar åt att försöka förstå andra, utan att själv känna sig förstådd.

Offer för tortyr

Här är de fem patienter han hittills har tagit emot i dag.

Patient 1. Offer för sexuellt våld i hemlandet. Djupt traumatiserad.

Patient 2. Hör röster, som han tror tillhör männen som torterade honom och våldtog hans syster.

Patient 3. Har torterats i elektrisk stol. Försökte nyligen begå självmord.

Patient 4. Tonårspojke som våldtagits och torterats av militärer.

Patient 5. Tortyroffer som varken talar eller reagerar på tilltal.

Det här är inget exceptionellt. Det här är Alessandro Barberios vardag.

Främlingsfientlig minister

Han går ut på balkongen utanför mottagningsrummet för att tända en cigarett.

Turkiet ligger bara ett par mil härifrån. Där finns hundratusentals flyktingar som lämnat krig och tortyr bakom sig och som väntar på en möjlighet att sätta sig i en av människosmugglarnas gummibåtar för att komma hit.

I hans hemland Italien talar inrikesministern om en “massutrensning” av migranter och romer och säger sig vara beredd att stänga landets flygplatser för att förhindra migranter från att komma in.

Alessandro Barberio upplever det ibland som om han är klämd i mitten.

– Jag känner frustration när jag hör våra ledande politiker tala. Vi måste tänka i termer av hopp och solidaritet. När jag räddar en annan människa räddar jag också mig själv.

Han trycker ner cigaretten i den överfyllda askkoppen och greppar genast efter en ny.

– Förstår du? Jag kan också tvingas fly. Jag kan vara du.

ARTIKELN HANDLAR OM