Brittiska parlamentet säger nej till extratid

avTT

Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT
Storbritanniens premiärminister Theresa May.
Foto: Alastair Grant/AP/TT
Det brittiska underhusets talman John Bercow har stor makt när det gäller att välja vad som det brittiska parlamentet ska rösta om i brexitfrågan. Arkivbild.
Foto: Alastair Grant/AP/TT
Stanna eller gå? För eller emot? Brexitanhängare och brexitmotståndare fortsätter att demonstrera nära parlamentet i London.

Det brittiska parlamentet säger ja till att utesluta ett avtalslöst brexit och till att ersätta den nuvarande nödlösningen om Nordirland.

Men förändringarna måste förhandlas med ett motsträvigt EU och någon extratid blir det inte.

Underhuset sade ja till ett ändringsförslag som den konservative ledamoten Graham Brady lade fram, med krav på att ersätta den omdiskuterade nödlösningen för gränsfrågan på Nordirland med ett "alternativt arrangemang". Samtidigt godkändes en ändring om att utesluta en hård brexit.

Det innebär i korthet att premiärminister Theresa May nu får mer konkreta riktlinjer och måste åka tillbaka till Bryssel för att återigen försöka omförhandla avtalet med EU.

– Underhuset har alltså gjort klart att vi inte ska lämna utan ett avtal, säger Theresa May.

Inte bindande

May hade inför kvällens omröstning uppmanat sina ledamöter att stödja Bradys förslag. Även de nordirländska unionisterna i den brittiska regeringens stödparti DUP klargjorde att partiet skulle stödja den linjen liksom brexitförespråkarna i Konservativa partiet.

I omröstningen som föregick Bradyförslaget, som gick igenom med 317–301 i förslagets favör, röstade parlamentet ja till förslaget från Caroline Spelman, som också hon tillhör Konservativa partiet. Siffrorna där slutade 318–310 till fördel för förslaget som siktar på att utesluta ett avtalslöst utträde.

Tillägget säger dock ingenting om hur regeringen ska stoppas från att gå vidare med ett avtalslöst utträde. Texten är inte juridiskt bindande utan är mer ett formellt sätt för parlamentet att slå fast sin vilja.

EU säger nej

Men alla var inte glada när resultatet stod klart. Ian Blackford, skotska SNP:s ledare i parlamentet, säger att de konservativa har rivit upp "Långfredagsavtalet" från 1998, som lett till fred på Nordirland.

Det på förhand favorittippade förslaget från Labourledamoten Yvette Cooper föll i vad som kom att bli en maratonsittning i parlamentet. Totalt röstades om sju förslag. Coopers tillägg gick ut på att skjuta upp EU-utträdet om parlamentet inte sagt ja till ett utträdelseavtal senast 26 februari.

Bara några minuter efter att underhuset sagt sitt kom Europeiska rådets ordförande Donald Tusk med ett uttalande om att det nuvarande utträdelseavtalet står fast, särskilt i Nordirlandsfrågan.

"Nödlösningen är en del av utträdelseavtalet, och utträdelseavtalet är inte öppet för omförhandling", säger Tusk.

Även Frankrikes president Emmanuel Macron säger att det är uteslutet att omförhandla avtalet som sådant.

EU:s biträdande chefsförhandlare Sabine Weyand sade visserligen på måndagen att unionen ändå har dörren öppen för alternativa arrangemang, men hon tillade:

– Problemet med Bradyförslaget är att det inte lägger ut vad de i så fall skulle gå ut på.

ARTIKELN HANDLAR OM