Ordkrig kan leda till väpnad konflikt

Foto: Ebrahim Noroozi/AP/TT
Demonstrationer i Teheran mot USA och mot Israel tidigare i maj. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Ordkriget mellan Iran och USA fortsätter att trappas upp trots att båda länderna har gått ut med att de inte vill ha krig.

– I och med att spänningen ökar så ökar även risken för misstag. Någon kanske kommer att starta ett krig fastän de inte vill det, säger analytikern Erika Holmquist.

Tonläget har höjts avsevärt sedan USA tidigare i våras bestämde sig för att öka pressen på Iran. Varken USA, Iran, Saudiarabien eller Irak säger sig vilja ha en väpnad konflikt, men ingen vill heller backa sig ur den pressade situationen.

Washington har den senaste tiden bland annat aviserat nya omfattande sanktioner mot det redan ekonomiskt pressade Iran, som har svarat med att minska sina åtaganden inom ramen för kärnenergiprogrammet.

Iran har, enligt amerikanska uppgifter, också hotat USA och landets allierade i Persiska viken. USA:s president Donald Trump säger att Iran kommer att mötas av kraftigt motstånd om landet försöker ge sig på amerikanska intressen i Mellanöstern.

Trump säger även att han är villig att hålla diskussioner med Iran, men president Hassan Rohani svarar att han ofta vill hålla sig till diplomati, men att det inte är aktuellt i nuläget.

– Samtal passar inte i den här situationen, den enda möjligheten nu är motstånd, sade iraniern i måndags enligt den statliga nyhetsbyrån Irna, rapporterade Reuters.

"Tjuriga parter"

Vilken typ av provokation som skulle kunna utlösa ett regelrätt krig är svårt att sia om, likaså vad som skulle kunna få parterna att delta i gemensamma förhandlingar.

– Det är två väldigt tjuriga parter som står mitt emot varandra och väntar på att den andra ska ta det första steget. I nuläget ser inte jag hur det ska gå till, och det är oroväckande, säger Erika Holmquist, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Förhandlingarna som USA vill få Iran att delta i handlar om en bredare överenskommelse om vapenkontroll, men Iran säger sig inte vara intresserat så länge USA står utanför det kärnenergiavtal som Washington lämnade för ett år sedan. De andra fem länder som ingått avtalet med Iran har valt att stanna kvar.

Pressen och kraven från USA är så hårda att det kan vara svårt för Iran att komma till förhandlingsbordet, säger Holmquist.

– När det är så här spänt kan det hända att diverse aktörer kopplade till antingen USA eller Iran hittar på saker som inte är sanktionerade från högsta ort. Och då kan det uppstå incidenter som man inte hade tänkt. Därför är det väldigt viktigt att man lugnar ner situationen.

Olika signaler

Speciellt USA:s dubbla budskap ses som svårtolkade. Donald Trump säger att han inte vill ha ett krig, att alla amerikanska åtgärder handlar om att pressa Iran att komma till förhandlingsbordet. Å andra sidan ger hans nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton andra signaler och tycks anse att en militär konflikt är ett rimligt alternativ.

– Då undrar man vad det finns för plan egentligen, är det två olika strategier eller är det med flit man gör så här? Om det inte är genomtänkt utan det finns olika uppfattningar om vad man vill nå fram till, då är det väldigt farligt, säger Erika Holmquist.

I måndags meddelade FN att samtal pågår med både USA och Iran. En mellanhand kan enligt Erika Holmquist behövas på grund av dödläget.

Anklagade medier

I slutet av förra veckan anklagade Trump amerikanska medier för att komma med falska nyhetsrapporter om Iranfrågan, men sade samtidigt att det mycket väl kan finnas fördelar med det.

"Iran vet åtminstone inte vad landet ska tro, vilket i det här läget mycket väl kan vara bra!", twittrade han.

Många av de åtgärder som USA har vidtagit uppfattas av Iran som aggressiva. USA hävdar samtidigt att landet upplever ett ökat hot från Iran och att det finns underrättelseuppgifter som stödjer det.

I början av april stämplade USA det iranska revolutionsgardet som en terroristorganisation. Iran svarade med att terrorstämpla amerikanska styrkor i Mellanöstern. Det komplicerar situationen ytterligare eftersom det är osäkert vad som gäller om de två organisationerna skulle träffa på varandra.

En sådan situation skulle kunna bli svårlöst eftersom det inte finns några kommunikationskanaler mellan länderna, säger Erika Holmquist.

– När man terrorstämplar en organisation så är det en specifik typ av regler som gäller, och det hjälper knappast för att lugna ner stämningen, utan risken för incidenter ökar.