John Bolton – en hök med sikte på Iran

Foto: Evan Vucci/AP/TT
USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton vid en presskonferens om sanktioner mot Venezuela. Arkivbild.
Foto: Oded Balilty/AP/TT
John Bolton träffar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i januari i år.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
John Bolton (till vänster) tillsammans med utrikesminister Mike Pompeo (mitten) och USA:s president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
John Bolton (till vänster) i samband med president Donald Trumps toppmöte med Nordkoreas diktator Kim Jong-Un i Hanoi i februari i år. Mötet avbröts då Nordkorea ansåg att de amerikanska kraven var för hårda.
Foto: Gregory Bull/AP/TT
President George W Bush pratar med John Bolton, då FN-ambassadör, i september 2005. Till höger dåvarande utrikesminister Condoleezza Rice och i förgrunden Algeriets tidigare president Abdelaziz Bouteflika.

avTT

NYHETER

Anklagelser om nära förestående attacker. Hangarfartyg i beredskap. Hemtagande av ambassadpersonal.

Spänningarna mellan USA och Iran har ökat rejält de senaste veckorna. En viktig spelare i Washington DC är den nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton.

Till bords med Nordkoreas diktator Kim Jong-Un, brett leende i ett handslag med Rysslands president Vladimir Putin eller tillsammans med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Stundom i bakgrunden, stundom i rampljuset, tycks John Bolton ständigt synas med sin karaktäristiska vita mustasch när en laddad militär situation eller potentiell konflikt föreligger.

Sedan drygt ett år har han varit president Donald Trumps nationelle säkerhetsrådgivare, och av en slump tillträdde han på veckan 15 år efter 2003 års invasion av Irak.

Bolton, som då var statssekreterare på USA:s utrikesdepartement med ansvar för vapenkontroll och internationell säkerhet under president George W Bush, sade till brittiska public servicekanalen BBC att Irak förfogade över massförstörelsevapen. Det argumentet, som visade sig felaktigt, användes senare för att motivera invasionen. I dag anser många bedömare att den var ett fiasko.

Kapellmästare

Boltons kritiker drar paralleller mellan 2003 och dagens spända relation till Iran. Då som nu pratades det om ospecificerade hot, då liksom nu stod Bolton i kulisserna. Och säkerhetsrådgivaren har offentligt sågat det globala kärnenergiavtalet med Iran, som USA lämnade i fjol, och förordat regimskifte i landet.

Genom åren har John Bolton, som även arbetat som FN-ambassadör, beskrivits som en krigshök, en kapellmästare och en veteran i konsten att störta regimer. Han är en man som har ett finger med i avgörande militära beslut. Men han är också något av en udda fågel i president Donald Trumps innersta krets.

– Bolton är på uppåtstigande inom Vita huset. Han uppfattas som stark och tuff – två egenskaper som Trump värderar, säger statsvetaren Robert Guttman vid Johns Hopkins-universitetet till nyhetsbyrån AFP.

Det har fått vissa att frukta att Bolton och andra utrikespolitiskt hårdföra inom det amerikanska styret är på väg att ta kontrollen.

"Sexton år efter USA:s invasion av Irak drar vi åter i väg mot en onödig konflikt i Mellanöstern, baserad på felaktig och vilseledande logik", skriver de demokratiska senatorerna Tom Udall och Dick Durbin i tidningen The Washington Post.

Vacklar om krig

Men andra bedömare påpekar att Bolton, som efter årtionden i regeringens tjänst har sin högsta position hittills, drar mot ett helt annat håll än Trump. Enligt källor börjar presidenten nu att backa från den hårda Iranlinje som säkerhetsrådgivaren förespråkar. Trump ska nyligen ha sagt till försvarsminister Patrick Shanahan att han inte vill gå i krig, rapporterar The New York Times.

Och källor uppger för nyhetskanalen CNN att Bolton börjar gå presidenten på nerverna. Trump, som gick till val på att dra USA ur de kostsamma krig som följde på terrorattackerna den 11 september 2001, befinner sig plötsligt på randen av vad många fruktar kan utvecklas till ännu en militär konflikt.

Vässad retorik

Försvarshögkvarteret Pentagon beslutade för inte länge sedan att skicka hangarfartyg med bomb- och stridsflygplan till Mellanöstern. Detta som ett svar på påståenden om att Iran eller Teherantrogna grupper planerar attacker mot amerikanska intressen. Det har även fått Iran att vässa krigsretoriken.

– Vi står inför en fullskalig konfrontation med fienden, sade generalmajor Hossein Salami, befälhavare vid revolutionsgardet som är en gren av den iranska försvarsmakten, bara dagar senare.

Bolton har varnat för "obeveklig styrka" som svar på varje attack från Iran.

Men att sända plan och örlogsfartyg är en blek handling jämfört med uppgifter till The New York Times om att Bolton ska ha begärt att 120 000 soldater ska skickas till Mellanöstern. Uppgiften har senare tillbakavisats av presidenten.

Skepsis

Paul Fritz, utrikespolitisk expert vid Hofstra-universitetet, säger till AFP att omvärlden i dag kommer att ställa sig särskilt skeptisk till Vita husets beskrivning av Iran som ett ökande hot. Han jämför med Irakkriget och regimens påstådda massförstörelsevapen.

– Det låter ohyggligt likt Irakkriget. Det finns all anledning att förhålla sig skeptisk.

Och kanske är det just skeptisk Trump börjar bli mot Bolton. På frågan om USA närmar sig ett krig med Iran svarade Trump i torsdags:

– Jag hoppas inte det.