Ryssland–Ukraina: Många gamla surdegar

Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT
Ukrainas president Petro Porosjenko. Arkivbild.
Foto: Alexei Nikolsky/AP/TT
Vladimir Putin är Rysslands president. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Hela världen håller ögonen på den farliga upptrappningen av konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Århundraden av surdegar ligger bakom det som lett fram till dagens allt mer taggiga relation mellan länderna.

Nästan fem år efter att relationen mellan Moskva och Kiev verkligen skar sig ännu mer än tidigare i och med Rysslands annektering av Krimhalvön har det hettat till ordentligt igen. Under söndagen öppnade ryska enheter eld mot tre ukrainska marinfartyg i Kertjsundet mellan Svarta havet och Azovska sjön och beslagtog dem samtidigt som tre besättningsmän skadades.

Men redan före annekteringen av Krim våren 2014 och de ännu pågående striderna mellan regeringsstyrkor och proryska separatister i östra Ukraina – som har krävt över 10 000 människoliv – har surdegarna funnits där. Motsättningarna mellan den ukrainsk- och rysktalande befolkningen sträcker sig långt tillbaka i tiden, liksom de ukrainska självständighetsdrömmarna i skuggan av sin väldiga granne.

Under senare årtionden har Ukraina blivit en dragkamp mellan västliga och ryska intressen och de politiker i Moskva som drömmer om rysk expansion bär en bitterhet över att Ukraina ens fick bli självständigt efter Sovjetunionens sammanbrott. Sedan dess spär fortsatta ekonomiska, politiska, geografiska, religiösa och kulturella motsättningar på stridsviljan.

Befinner sig Ryssland och Ukraina i krig?

Farhågorna om en fullskalig militär konflikt har varit närvarande sedan 2014. Men en sådan skulle bli så farlig att även stridstupparna besinnar sig. Ukrainas president Petro Porosjenko har efter helgens uppflammande händelser fått parlamentet att införa 30 dagars undantagstillstånd men fast han har svurit på att Ryssland ska straffas har han också sagt att det inte innebär krig och har lovat att Ukraina inte ska gå på offensiven militärt, skriver Bloomberg.

Varför är Kertjsundet i fokus?

Sundet är en smal vattenväg som Ukraina behöver tillgång till för att nå flera av sina viktiga hamnstäder i Azovska sjön. Kertjsundet är både militärstrategiskt och ekonomiskt viktigt – inte minst för exporten av spannmål, olja, mineraler och trävaror. Men Ryssland färdigställde i år en 19 kilometer lång broförbindelse över sundet, mellan ryska fastlandet och Krimhalvön. Då utökade också Moskva sin militära närvaro i och omkring sundet – som redan 2003 var föremål för geografiska konflikter mellan länderna. Ukraina har klagat på att Ryssland begränsar sjötrafiken genom sundet och i helgen beslagtogs alltså tre ukrainska fartyg.

Varför bränner det till nu?

Förutom de gamla surdegarna pekar bedömare på något som Petro Porosjenko faktiskt har gemensamt med sin ryske kollega Vladimir Putin: sjunkande popularitetssiffror. Den svajiga ryska ekonomin och regeringens initiativ om kraftigt höjd pensionsålder har fått Putins popularitet att dala till den lägsta sedan annekteringen av Krim. Porosjenko går i sin tur mot presidentval nästa år med en allt mer populär utmanare, den tidigare premiärministern Julia Timosjenko. En del analytiker spekulerar i att de båda ledarna försöker lyfta sig själva genom att peka ut en tydlig utländsk motståndare.