Låga förväntningar när Löfven möter Putin

avTT

Foto: Stina Stjernkvist/TT, AP
Statsminister Stefan Löfven möter Rysslands president Vladimir Putin på tisdagen.

Statsminister Stefan Löfven (S) träffar Rysslands president Vladimir Putin på tu man hand för första gången.

Men det lär inte leda till några större genombrott i ländernas relation, spår experter som TT talat med.

Stefan Löfven använder bland annat mötet med Vladimir Putin i S:t Petersburg för att ge sin syn på annekteringen av Krim, enligt Martin Kragh, Rysslandsexpert vid Utrikespolitiska institutet.

– Mötet blir budskapet från svenskt perspektiv. Så man har inga förväntningar på att det ska leda till någon kvalitativ förändring i de svensk-ryska relationerna. Däremot finns det en ambition från den svenska regeringen att det ska finnas ett återkommande utbyte på högsta politiska nivå. Det här mötet ligger i linje med det besök som Margot Wallström avlade i Moskva 2017, säger Martin Kragh till TT.

Inga större förväntningar

Att en svensk statsminister inte träffat Vladimir Putin på flera år handlar bland annat om bilaterala svårigheter under de senaste åren länderna emellan, enligt Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Jag tror inte man ska förvänta sig något slags genombrott i det bredare perspektivet. Det handlar egentligen om ett litet steg mot en normalisering mellan relationerna. Men att kalla det här en normalisering är absolut för tidigt, det är ett litet steg mot den riktningen, säger Kjell Engelbrekt.

Temat för konferensen är Arktis, och regionen är viktig – inte minst av säkerhetspolitiska skäl.

– Det antas finns stora naturtillgångar i Arktis och de blir tillgängliga för utvinning allt eftersom istäcket smälter undan. Vi ser också att Ryssland har börjat bygga upp den militära närvaron i området precis som man hade under Sovjettiden, säger Martin Kragh.

Vill påverka fisket

Kjell Engelbrekt säger att det har skett en ökad militarisering av Arktis och pekar bland annat på att Ryssland nyligen flyttat två flygflottiljer till Arktisregionen. Samtidigt lyfter han även upp miljöaspekten och tror att det finns en vilja från svensk sida att påverka Ryssland att ta frågorna om bland annat fiskebeståndet på stort allvar.

– Konsekvenser för fiskeribeståndet, det tror jag blir en viktig fråga. I och med att det sker en uppvärmning så flyttar också fiskebestånden allt mer norrut till de svalare och kallare delarna av arktiska regionen. Det får konsekvenser för fiskeindustrin men också möjligheten att ha ett hållbart fiske under flera generationer framåt, säger Kjell Engelbrekt.

– Jag tror att länder som Sverige, Norge och Finland inser det. Här måste kanske Ryssland övertygas om vikten av hållbarhet inom fiskebestånden.

ARTIKELN HANDLAR OM