Polisen om bedrägeriökning: "Inte bra"

Foto: Maja Suslin/TT
Antalet bedrägeribrott ökade under 2018 – upp med 13 procent. Samtidigt är det en liten andel som redovisas till åklagare. "Det här är något som vi ser som det viktigaste som vi måste ta tag i", säger Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Ett exempel på bedrägeri som fått stor uppmärksamhet är när man lurar av äldre och utsatta deras koder till bank-id och därigenom kan plundra deras konton. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Antalet bedrägeribrott ökade med 13 procent under 2018. Samtidigt är det bara en liten andel som redovisas till åklagare.

– Det här är något som vi ser som det viktigaste som vi måste ta tag i, säger Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa).

När polisen redovisar delar av sin statistik för 2018 finns det en siffra som sticker ut. Totalt anmäldes över 165 000 bedrägeribrott, en ökning med 18 942 jämfört med 2017.

– Vi kan se en väldigt påtaglig förändring av brottsligheten. Vi ser att antalet bostadsinbrott minskar radikalt och att fler och fler brott flyttas ut på nätet, säger Mats Löfving.

Bedrägerierna uppträder i många olika skepnader.

– Dels är den kopplad till internationell kriminalitet. Men vi ser också att välkända kriminella i Sverige och även i viss mån kopplade till våra utsatta områden använder den här formen av kriminalitet för att begå brott, säger Löfving.

Lura av koder

Ett exempel på bedrägeri som fått stor uppmärksamhet är när man lurar av äldre och utsatta deras koder till bank-id och därigenom kan plundra deras konton.

Men samtidigt som antalet bedrägeribrott ökar så ökar inte antalet ärenden om bedrägeri som redovisas till åklagare i samma utsträckning. Det finns en viss fördröjning i siffrorna, men under 2018 redovisade bara drygt 9 300 ärenden till en åklagare.

– Det är inte bra det där. Och det är superviktigt för oss att vi anpassar vår förmåga och våra resurser för att hänga med i den här utvecklingen. För det här är inte tillräckligt bra, erkänner Mats Löfving.

Men det finns också för polisen glädjande siffror. Antalet häktade för vapenbrott har femfaldigats under 2018 jämfört med året före.

Den 1 januari 2018 genomfördes en straffskärpning för olika typer av vapenbrott. Det kan nu avläsas i polisens statistik. Förra året häktades 328 personer misstänkta för vapenbrott. Det innebär att polisen i genomsnitt tar nästan en person per dag misstänkt för vapenbrott och därmed får bort farliga vapen från gatan.

Ärenden till åklagare

Statistiken visar också att polisen redovisar fler ärenden till åklagare i sju av tio brottskategorier. De tre kategorier där antal ärenden som går till åklagare minskat är skadegörelsebrott, tillgreppsbrott – exempelvis stöld eller rån – och tillgrepp i butik.

Totalt är det 3,7 procent fler ärenden som redovisas till åklagare jämfört med förra året. Polisen pekar på att trenden nu har vänt efter en nedgång sedan 2009.

– Det var stökigt i polisen de senaste åren. Det var en ny organisation, nya arbetsformer, ny arbetsfördelning och många medarbetare som var på nya platser. Det påverkade oss. Det är inte den enda orsaken, men en starkt bidragande orsak till att det inte var tillräckligt bra, säger Mats Löfving.

Inkomna ärenden

Antalet inkomna ärenden till polisen ligger däremot stabilt. Totalt inkom drygt 1,2 miljoner ärenden under fjolåret. Jämfört med de senaste två åren är skillnaden försumbar.

Rättad: I en tidigare version angavs det i rubriken fel uppgift om vilka som häktar.