”Vi behöver få svar för att kunna gå vidare”

1 av 2 | Foto: Thomas Johansson/TT
Det är en sådan tragedi, att de här grabbarna varit med om det här dådet. Det är fruktansvärt att så unga grabbar har gett sig på en redan utslagen man, säger Iréne Linddahl, samordnare på Kyrkhjälpen i Södra Vätterbygden..

avTT

NYHETER

Mordet på hemlöse Gica i Huskvarna har satt djup spår i bygden och väckt svåra frågor. När rättegången mot de två misstänkta tonårspojkarna inleds i Jönköpings tingsrätt finns det äntligen en möjlighet att få svar.

Rimfrosten ligger kvar i gräset i Smedbyparken i Huskvarna. Solen står lågt. Polisavspärrningen, de utbrunna ljusen och de vissnade blommorna är sedan länge bortplockade. Det finns inga tecken på den tragedi som utspelade sig i parken för nästan fyra månader sedan då en hemlös man miste livet efter att ha blivit svårt misshandlad.

Men händelsen har ändå lämnat spår, djupa spår, hos invånarna i Huskvarna.

– Vi reagerade först med stor bestörtning. Man kunde inte fatta att det var sant Att det kunde hända i den här till synes ganska trygga bygd, säger Iréne Linddahl, samordnare på Kyrkhjälpen i Södra Vätterbygden.

Hon är en av dem som tidigare försökt hjälpa den hemlöse mannen.

Att rättegången nu inleds ser hon som positivt, för alla parter.

– Det är många tankar och känslor som väcks. Men jag tror det är viktigt att vi äntligen kan få en förståelse för vad det är som egentligen hände. Människor i trakten behöver få svar för att kunna gå vidare, säger hon.

Det är en tragedi

När Iréne Linddahl besöker parken och går runt den flotte där den hemlöse mannen brukade sova går hennes tankar till de båda pojkarna.

– Det är en sådan tragedi, att de här grabbarna varit med om det här dådet. Det är fruktansvärt att så unga grabbar har gett sig på en redan utslagen man.

– Sedan frågar man sig: Hur kunde vi missa att unga människor har hamnat i ett läge när det här är okej? Och hur kan vi förhindra att det sker igen?

Hon tänker att vi måste ta på oss vår del av ansvaret. Det fanns flera som visste om att mannan trakasserades i parken.

– Vi är för mycket upptagna med oss själva och vårt eget. Och vi vänjer oss vid att det förekommer våld och ser tyvärr inte att vi alla verkligen behöver bidra till att förhindra det, säger hon.

En fråga om civilkurage

Det är fråga om civilkurage. Om man inte kan ingripa själv så kan man i alla fall slå larm.

För Kyrkhjälpen har händelsen fått konsekvenser.

– Vi visste inget om vad mannen utsattes för. Vi har insett att vi behöver vara mer observanta, att vi mer försöker komma innanför skalet så vi kan få veta. En positiv sak är att en fältsekreterare nu är med på våra sammankomster, vilket ger dem en direktkontakt.

Utanför gallerian där den hemlöse mannen brukade sitta har andra hemlösa tagit hans plats. Men de tänker ständigt på det som hänt.

– Från början var de jätterädda. De ville få veta vad som hänt och vilka som gjort det, så att de kunde gå tillbaka till den vanliga otryggheten. Det har lagt sig delvis men fortfarande är man mer otrygg än man var innan, säger Iréne Linddahl.

ARTIKELN HANDLAR OM