Ingrid, 69, gick med lungpropp – i ett halvår

Trodde besvären berodde på stress och sommarvärmen

avMary Mårtensson

NYHETER

Ingrid de Laval, 69, kände sig ovanligt andfådd och trött, men sökte inte vård på sex månader.

Då hade hon blodproppar i båda lungorna.

– Jag hade kunnat dö. Propparna var inte dagsfärska precis, säger hon.

Ingrid de Laval, 69, är ­teaterproducent och ordnar tillsammans med sin make Jan de Laval turnéer över hela Sverige. De har arbetat med kända artister och skåde­spelare som Lill Lindfors, Harriet Andersson, Inger Nilsson, Meg Westergren, Allan Svensson och Mia Poppe.

Det var i maj förra året, när Ingrid höll på att förbereda en sommarföreställning, som hon började ­känna sig ovanligt trött och ­flåsig.

Ingrid, som dagligen brukade promenera två timmar med sin hund Lucke, 7, blev andfådd bara av att röra på sig och orkade inte längre gå i trappor.

– Jag hade tungt att andas och det gick inte över. Jag kunde knappt prata i telefon, säger Ingrid de Laval.

Men så var det värmen, den stekande hettan som varade hela sommaren.

– Jag trodde det berodde på värmen. Jag skyllde på värmen, stressen – allt utom att jag kunde vara sjuk, säger hon hemma i våningen i Stockholm.

1 av 2 | Foto: LASSE ALLARD
Teaterproducenten Ingrid de Laval, 69, fick plötsligt andningsproblem i maj förra året, hon blev flåsig och trött men förstod inte att hon var allvarligt sjuk.

Stressig sommarturné

Ingrid har aldrig varit rädd för att hugga i. Hon var turnéledare, scentekniker och gjorde allt: kläder, dekor, rekvisita.

– Det var väldigt stressigt, säger hon.

Det var i juli, under en folkparkskväll i Ingatorp med Lill Lindfors, som
Ingrid förstod att något var fel. Alla skulle tillsammans sjunga på scenen som avslutning.

– Men jag fick inte ur mig någonting, inte ett ljud. Jag höll på att svimma.

Hennes väninna, hjärtspecialisten Cecilia Linde, hade länge uppmanat henne att söka vård. Men Ingrid bagatelliserade sina symtom. Hon hade inte tid, tyckte hon. Det dröjde därför till höstens turné innan hon sökte hjälp.

– Det var ett helvete. Till slut gick det bara inte.

Hon tog sig till sjukhuset där hon genomgick dator­tomografi, ultraljud och blodprover.

– Allt gick så fruktansvärt fort. Det tog inte mer än en halvtimme, så kom läkaren och sa ”Du har två stora proppar i lungorna, en i ­varje lunga”. Han sa att det hade kunnat gå illa, säger Ingrid de Laval.

”Kunde andas igen”

Hon fick blodförtunnande medel och märkte omgående skillnad.

– Redan andra dagen kände jag mig frisk och började gå i kulvertarna.

Hon fick antikoagulantia som hon tar dagligen.

Efter bara fem dygn började hon jobba igen.

– Jag mådde hur bra som helst och var nästan hög, för att jag plötsligt kunde ­andas.

Foto: LASSE ALLARD
”Det har faktiskt börjat krypa på mig att jag hade kunnat dö”, säger Ingrid de Laval, 69, som drabbades av blodproppar i båda lungorna.

I oktober hade föreställningen premiär. Allt gick bra, en kort tid. Men när Ingrid skulle kliva upp för en brant spriraltrappa med en 30 kilo tung låda fick hon ropa på hjälp.

Ny färd till lasarettet, denna gång i Karlstad.

– Läkaren sa ”Är du inte riktigt klok? Ingen kvinna i din ålder ska göra ett sånt här arbete, åka på turné, dra kablar”, berättar Ingrid.

– Men jag är ju plikttrogen, jag kunde inte byta ut mig.

Bara skrivbordsjobb

Men så blev det. Och ­skådespelerskan Sanna ­Ekman tog över hennes uppgifter.

Själv åkte hon hem, lade sig i sängen – och sov.

– Då kände jag att jag var väldigt trött och väldigt sjuk.

Sedan dess gör Ingrid ­bara skrivbordsjobb. Firman får vila. Fysiskt mår hon i dag bra, men inte mentalt.

– Jag känner fortfarande obehag. Det har faktiskt börjat krypa på mig att jag hade kunnat dö, säger Ingrid de Laval.

– Jag har varit väldigt labil. Jag har fått gråtattacker, jag som är så glad annars.

Foto: LASSE ALLARD
”Jag har jobbat mer än de flesta”, säger hon.

Varför drabbades Ingrid, fanns det några riskfaktorer?

– Läkarna har sagt att det är dels ålder, dels övervikt, säger hon.

Och så är det stressen, som hon menar har bidragit.

– Jag har jobbat mer än de flesta. Det är också väldigt jobbigt att vara nära anhörig till någon som är svårt sjuk.

Skakat om henne

För tre år sedan drabbades hennes make av en stroke och blev halvsidesförlamad.

Han har återhämtat sig och kan nu gå igen. Men Ingrid var länge ensam om att ta hand om honom, hunden, våningen, sommarhuset och trädgården, samtidigt som hon ­arbetade.

Att hon sedan själv blev livshotande sjuk har skakat om henne.

– Man är så ensam när man blir sjuk. Alla frågar om de kan hjälpa. Men man är ensam när man står inför sjukdom, säger Ingrid de Laval.

Så här är det - De får bäst vård i Sverige 02:36
ARTIKELN HANDLAR OM

Hälsa