Kim låter hellre folket dö än att ge upp kärnvapen

NYHETER

Sanktionerna är de tuffaste hittills mot Nordkorea.

Ändå är det inte mycket som talar för att Kim Jong-un kommer att falla till föga.

Han låter hellre sitt folk lida än ger upp landets kärnvapen.

Foto: KCNA / REUTERS

Även när ett sanktionspaket antogs enhälligt av FN:s säkerhetsråd i augusti beskrevs det som de tuffaste hittills.

Nordkoreas svar var att provspränga ett kärnvapen och skicka en testraket rakt över Japan. Regimen utfärdade dessutom ett antal verbala hot mot USA.

Det blir spännande att se hur Kim Jong-un tänker svara den här gången. Regimen har redan inför beslutet uttalat hot mot USA.

Hela världen står enig mot Nordkoreas försök att skaffa sig kärnvapen men den unge diktatorn Kim Jong-un fortsätter ändå att trotsa världssamfundet. Inte ens Kina, som är den enda nation som har något sånär vänskapliga relationer med Pyongyang, verkar kunna övertyga regimen om att de måste upphöra med den kärnvapenutveckling som gör att spänningen i området hela tiden stiger.

Jag misstänker att Rysslands president Vladimir Putin slog huvudet på spiken när han för någon vecka sedan sa att det är omöjligt att få Nordkorea att ge upp sina kärnvapen.

– De äter hellre gräs, sa Putin.

Regimen är helt enkelt villig att låta sitt folk lida ännu mer. Redan i dag hävdar Röda Korset att 16 av landets 25 miljoner invånare tvingas somna hungriga. Om pengarna sinar drar diktaturen hellre in på matinköp än på kärnvapen.

Den här gången slår sanktionerna mot regimens hjärta. När Nordkorea bara får importera en begränsad mängd olja kan det försvaga landets militär. Att landets textilexport förbjuds är ett hårt slag mot det viktiga inflödet av utländsk valuta.

Men det kräver också att de beslutade sanktionerna verkligen genomförs i praktiken. Här spelar Kina en nyckelroll. Om inte Kina verkligen stryper oljeimporten så händer inget.

Kina har tidigare visat att man har lättare att uttala sitt missnöje med Nordkorea än att i praktiken försöka skada regimen. Detta eftersom Kina inte vill se en regimkollaps.

Skulle Kina mot förmodan verkligen införa sanktionerna har Nordkorea genom åren blivit experter på att kringgå sanktioner. Regimen har förmodligen kontakt med fler svarta börs-hajar än någon annan statsledning i världen. Det är inte alls osannolikt att landet kan få tag på den olja man behöver via omvägar.

Precis som man fått tag på kärnteknologi och raketmotorer.

Ändå är det en viktig signal att säkerhetsrådet för andra gången på kort tid enhälligt inför tuffare sanktioner mot Nordkorea. Aldrig har ett land stått så ensamt och isolerat. Problemet är att det inte verkar bekymra Kim Jong-un.

USA hade velat ha ett totalt oljeembargo och frysning av regimens tillgångar i utlandet men det gick varken Kina eller Ryssland med på. För att slippa ett veto gick USA med på en uppmjukning.

När USA:s FN ambassadör Nikki Haley säger att USA inte kan acceptera Nordkorea som kärnvapenmakt är det en sanning med modifikation. Nordkorea har redan kärnvapen. Deras tester handlar numera om att göra vapnen så små att de får plats i en raket och få raketerna att flyga hela vägen till USA. Allt för att vapnen därmed ska fungera som avskräckning även gentemot USA.

Exakt hur lång tid omvärlden har på sig att stoppa Nordkorea är oklart. Landet är extremt slutet och forskarna är oense om hur långt regimen kommit. Men med de senaste månadernas tester är det uppenbart att man förfogar över vapen med stor sprängkraft och att man lyckats få tag på raketmotorer som sannolikt når ända till USA. 

Kim Jong-un poserade förra veckan vid ett kärnvapen så litet att det får plats i en raket. Nu försöker experterna ta reda på om det verkligen var ett kärnvapen på bilden.

I värsta fall kan det handla om månader snarare än år innan Nordkorea har full kärnvapenkapacitet.

Vad gör världen då?