Ny hedersbrottslag räcker inte

1 av 2 | Foto: Pontus Lundahl/TT
Brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering, enligt överenskommelsen mellan S, MP, L och C. En viktig signal, men mer behövs, enligt experter. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering och reglerna för utvisning ska skärpas, enligt överenskommelsen mellan S, MP, C och L. Det kan skicka en viktig signal – men det behövs mer, enligt Mikael Thörn, expert på hedersförtryck.

Hedersbrott är i dag ingen juridisk term. Däremot kan hedersmotiv vägas in som en försvårande omständighet. Men de fyra partierna vill nu att hedersbrott ska ingå som ett eget brott i brottsbalken, och också införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv.

En utredning får ett par år på sig att titta på frågan, och ny lagstiftning planeras att träda i kraft den 1 januari 2022.

– Det är bra att brottets allvar markeras. Blir lagen tydligare blir också rättssäkerheten större och det behöver inte skilja från person till person hur ens fall bedöms, säger Azam Qarai, som möter hedersutsatta på Linnamottagningen i Stockholm.

Skydda mot landsmän

Det skulle också kunna skydda föräldrar som pressas av släktingar i utlandet att utöva hedersförtryck, säger hon.

– Om de inte själva är övertygade kan de skydda sig mot sina landsmän och visa att det här är ett allvarligt brott; "det är inte upp till mig", säger hon.

Men hon anser samtidigt att det egentligen redan finns möjlighet att döma personer som begått brott med hedersmotiv.

– Problemet är att rättsväsendet inte utnyttjar det på ett korrekt sätt, säger hon.

Mikael Thörn, expert på hedersförtryck på Jämställdhetsmyndigheten, instämmer.

– Man bör ju ta reda på vad som brister i den lagstiftning vi har i dag, innan man tar steget att ändra lagen. Så att det inte bara blir en signal om att nu blir det hårdare straff, säger han.

Enkel lösning

Det viktigaste är att brotten anmäls, att de utreds och att personer straffas för de brott de begått, säger han.

– Det görs inte som det är nu med befintlig lagstiftning, men det är inte i första hand för att lagstiftningen är fel. Utan det kan handla om att de som utreder brotten inte har tillräcklig kompetens.

Överenskommelsen slår också fast att reglerna för utvisning av icke-svenska medborgare som döms för hedersrelaterade brott ska skärpas. Frågan om utvisning ska alltid prövas vid sådana brott, skriver man.

– Det är en enkel lösning som inte kommer att lösa problemet. Min erfarenhet är att de som begår de värsta hedersbrotten, de är inte rädda. En del packar själva och åker tillbaka, säger Azam Qarai.

Skärpa insatserna

Ingen vet i dag hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. En kartläggning från Socialstyrelsen ska redovisa omfattningen i slutet av mars. Men tecken finns på att förtrycket är utbrett. I höstas visade en rapport att var femte niondeklassare i Malmö lever under något slags hedersförtryck.

För att komma tillrätta med problemet måste hela samhället skärpa insatserna, anser Thörn.

– Vi vet exempelvis att barn förs bort och tvingas till äktenskap på loven. Ofta har de här fallen varit kända av en eller flera myndigheter innan och där skulle LVU kunna användas mer för skydda utsatta bättre. Ett annat sätt är att utkräva vite av kommunen när barn inte kommer tillbaka till skolan efter lov.