Italiens kaos ger ny chans för Berlusconi

Foto: Magnus Wennman / AFTONBLADET / 4516

Vem ska ta styra Italien?

Den senaste veckans politiska kaos kan få en osannolik vinnare.

Veteranen Silvio Berlusconi tillåts ställa upp i ett väntat nyval och kan åter bli premiärminister.

Även mätt med italienska mått, ett land som haft över 60 regeringar efter andra världskriget, har den senaste tiden i Italien varit osedvanligt kaotisk.

En regering av populister och högerextremister var i förra veckan redo att ta över. Men Italiens president satte stopp för det genom att inte godkänna deras val som finansminister eftersom denne vill lämna euron.

Istället för att styras av missnöjespartiet Femstjärnerörelsen och högextrema Lega så får Italien en teknokratregering. Det mesta talar dock för att dess livslängd blir mycket kort och att nyval hålls tidigt i höst eller senast efter nyår.

Medan övriga Europa ser med förfäran på hur Italiens röriga situation riskerar stabiliteten i eurozonen så finns det en person som gnuggar händerna.

Inför valet den 4 mars var Berlusconi förbjuden att ställa upp som kandidat till premiärministerposten. Det hindrade honom inte från att uppträda som ledare för sitt parti Forza Italia men det gjorde att han inte fullt ut kunde utnyttja sin unika ställning i italiensk politik.

Ny present

Nyligen upphävde en italiensk domstol förbudet för Berlusconi att väljas till premiärminister. Bara några dagar senare kom en ny present till den italienske miljardären som är Europas föregångare till Donald Trump.

Eftersom presidenten stoppade koalitionen mellan Femstjärnerörelsen och Lega så står Italien inför nyval.

Valet i mars blev en smärre katastrof för Berlusconi. Hans Forza Italia blev inte ens största parti i den högerkoalition som han bildat. Istället tog Legas ledare Matteo Salvini över högerns ledarroll. 81-årige Berlusconi såg ut att slutgiltigt ha förpassats till historiens sophög.

Nu får han chansen att än en gång göra en osannolik comeback. Berlusconi skickade i går ut ett pressmeddelande där han säger att han är öppen för att ställa upp i ett nyval.

Jag följde honom i vårens valrörelse och det råder ingen tvekan om att han fortfarande ser sig som landets mest betydelsefulle politiker. När han framträdde med sina tre koalitionspartners var det Berlusconis show trots att opinionsmätningarna visade att det inte var självklart att Forza Italia skulle bli största parti.

Räddaren

Berlusconi längtar efter att återta det som han tycker är hans rättmätiga plats i italiensk politik.
Italienarna är kluvna till honom. En del tycker att han är en föredetting som gjort sitt. Andra ser honom som den ende som kan rädda landet.

I ett nyval kommer hans mål att vara att återuppliva sin högerkoalitionen med ambitionen att Forza Italia den här gången ska bli största parti och han själv premiärminister. Det är fullt möjligt. Hans koalition fick 37 procent. 40 hade räckt för att få bilda regering.

Även om Berlusconi i omvärlden betraktades som lite av en clown under sina tre sejourer som premiärminister från 1994 till 2011 så framstår han i dag som en mittenpolitiker bland alla extrempartier.

Europa applåderade när Italiens president stoppades kontinentens första populistregering. Deras löften att höja bidrag och sänka skatter hade kraftigt ökat landets budgetunderskott och därmed riskerat en ny eurokris efter grekisk modell. Fast mycket värre. Italiens ekonomi är långt större och man har redan EU:s nästa största statsskuld.

Överlevnad

Överlevnadspotentialen för den tillträdande teknokratregeringen är inte stor. I bästa fall kan den hålla sig vid liv till januari nästa år. Mer sannolikt är att den bara sitter under sommarmånaderna utan att egentligen kunna uträtta något innan det blir nyval i augusti eller september.

Risken är givetvis att resultatet blir ungefär detsamma som i mars. Opinionsmätningarna tyder dock på att Matteo Salvinis Lega gått fram några procent. Ihop med att Berlusconi kan kandidera på riktigt kan det ge tillräckligt med röster för att ge Italien en ren högerregering som ändå blir mer EU-vänlig än populist-extremhöger koalitionen.

avWolfgang Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM