Vem Instagrammar om de slagna kvinnorna som ingen ser?

En vecka senare är samhället ändrat – åtminstone tillfälligt

1 av 2 | Foto: PRIVAT / SVT
Nu sänds SVT-dokumentären ”Josefin Nilsson – älska mig för den jag är” även i linjär-tv och öppnar upp för ännu mer debatt.
NÖJE

Dokumentären om Josefin Nilsson har förändrat samhällsdebatten på kort tid.

Nu landar den i fler personers tv-apparater – och öppnar för fler livsviktiga debatter om offer ingen ser.

Det har gått en vecka sedan ”Josefin Nilsson – älska mig för den jag är” slog ner som en bomb på SVT Play.

Samhället är, åtminstone tillfälligt, ett annat.

Alla som sett misshandelsskildringen, som skapade sår som aldrig läkte, verkar ha drabbats av ett besinningslöst raseri, även jag. Debatten har sedan pågått både i media, runt fikabord och inte minst i sociala medier. Där verkar flera tongivande debattörer blivit mer restriktiva med namngivningar än under #metoo. Så har även samtliga stora medier resonerat: misshandelsfallet ledde till dom för 20 år sedan, även om Aftonbladets rättspolitiska skribent Oisín Cantwell är övertygad om att domen skulle ha blivit hårdare 2019.

Jag kan förstå att man kan tappa respekten för ett rättssamhälle som ofta sätter offret i en svårare situation än förövaren

Josefin Nilsson och systern Marie ville fokusera på samhällsproblemet, inte på en enskild individ. Vissa tongivande makthavare på Instagram har dock matat på med namnpubliceringar, krav på skampålar och ”konsekvenser utöver de rättsliga”. Förhoppningsvis vill ingen medvetet bygga sitt eget varumärke utifrån en tragedi, men laglösheten skrämmer mig. Samtidigt kan jag förstå att man kan tappa respekten för ett rättssamhälle som ofta sätter offret i en svårare situation än förövaren.

När dokumentären om Josefin Nilsson i kväll sänds i tablå-SVT2 blir den till slut tillgänglig för dem som inte behärskar smart-tv och internet, inte minst många äldre.

 

Äldre, som länge var osynliga i relationsvåldsstatistiken. Drygt var femte person i befolkningen har någon gång i sitt liv utsatts för brott i en nära relation, majoriteten är kvinnor enligt BRÅ. 2016 anmäldes 45 fall av misshandel i nära relationer där offren är 65 år eller äldre. Åtta av tio var kvinnor. Men mörkertalet tros vara betydande. Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades först 1965 vilket betyder att personer som i dag är äldre kan ha levt i förhållanden med lagliga sexuella övergrepp. Det var dessutom en tid då kvinnan kunde förlora vårdnaden om barnen om hon lämnade sin make. Många utsatta minns inte längre, eller skäms så mycket att de inget säger. Vissa har hjärntvättats så mycket att de inte inser att det våld som begås av en älskad partner är ett brott.

Förhoppningsvis vidgas nu debatten ytterligare och fler vågar söka hjälp. Förhoppningsvis vågar fler medmänniskor se, fråga och hjälpa. Och stötta kvinnojourerna, som den senaste veckan fått betydligt fler samtal, att fortsätta sitt viktiga jobb.

Vi, alla, måste ta tag i detta, och även se de offer i samhällets periferi som ofta glöms bort.

Och uppfostra pojkar till vettiga män.

avAndreas Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM