Jonas Gardell: ”Tredje avsnittet kommer Sverige att prata om länge!”

1 av 3 | Foto: Lotte Fernvall
Jonas Gardell.

avJan-Olov Andersson

NÖJE

Tre radhusfamiljer i 1970-talets Sverige och hur deras liv förändras fram till nutid.

Det är historien i Jonas Gardells nya tv-serie, premiär på nyårsdagen.

– Tredje avsnittet kommer Sverige att prata om länge, det vågar jag nästan säga, säger författaren, föga blygsamt.

Det är tredje gången som Jonas Gardell, producenten Maria Nordenberg och regissören Simon Kaijser jobbar ihop.

En framgångsrik trio. Nordenberg har bakom sig bland annat flera Leif GW Persson-serier, ”Fröken Frimans krig” och ”Innan vi dör” för SVT. Simon Kaijser har numera en utlandskarriär, med BBC-serien ”Life in squares” och Hollywood-filmen ”Spinning man” med Guy Pearce och Pierce Brosnan på meritlistan. Och Gardell… ja, han är Jonas Gardell, som tycks lyckas med vad han än företar sig.

Trions första serie var ”De halvt dolda” från 2009, som skildrade flera familjers liv.

– Den är lite av min favorit, den är starkare rent kompositionsmässigt, tycker jag, men ”Torka aldrig tårar utan handskar” fick mer uppmärksamhet, kanske för den hade sådan vrede och passion.

Den serien, från 2012, skildrade hur de homosexuella i 1980-talets Stockholm drabbades av aids, hur fördomarna mot dem kom tillbaka och hur många avled av sjukdomen.

”Förortsberättelsen är min”

Om man kan tro att just den serien är Gardells mest självbiografiska, så säger han att det finns mycket av honom i alla tre serierna.

– Med titeln, ”De dagar som blommorna blommar”, menar jag den här oändliga skörheten, att det gäller att passa på de dagar som blommorna blommar. Det gällde även oss som levde på 1980-talet med aidsstriden.

– Förortsberättelsen i nya serien är ju min, även om jag inte växte upp i radhus. Men jag växte upp i en familj som inte hade svagheter, det vill säga att det skulle döljas, vi dolde det som var avvikande.

– Utgångspunkten för mig var hur Sverige har utvecklats från 1970-talet och framåt. Från när vi hade bara två tv-kanaler, tre radiostationer och alla följde Ingemar Stenmark. Stenmark har en viktig roll i första avsnittet. Av utgångspunkten har det sedan blivit både en kommande show, en roman och den här serien.

I centrum i tv-serien står tre radhusfamiljer i 1970-talets Sverige. Familjerna Munksås, Törnblad och Elofsson. Vi får följa dem in i tidigt 1990-tal och i nutid.
Familjen Munksås är mamma Bodil (Rebecke Hemse), sonen Erik (Dante Wiechel) och moster Barbro (Julia Marko Nord).

Familjen Törnblad är föräldrarna Roffan (Torkel Petersson) och Anita (Anja Lundqvist) och sönerna Torbjörn (Gustav Lindh, nästan oigenkännlig i peruk) och Mikael (Birger Robach).

Familjen Elofsson är föräldrarna Per-Ove (Magnus Krepper) och Eva (Eva Röse) och barnen Benny (Anton Forsdik), Sofi (Elsa Wörmann), Lina (Agnes Lindsten) och Kajsa (Laura Kaijser da Silva).

Peter Schildt spelar också en viktig roll.

”Har triggat varandra”

Senare i berättelsen får vi främst följa sönerna Erik, Mikael, Torbjörn och Benny, då spelade av Rasmus Luthander, Ulf Friberg, Jacob Ericksson och Johan Rheborg.

Det är mycket hopp tidsmässigt i berättelsen.

– Simon och jag har triggat varandra att göra det ännu mer komplicerat för varje gång. Det här är ingen serie där man sitter och uppdaterar Facebook samtidigt som man tittar. Det är först i sista avsnittets sista scen som allt faller på plats. Jag lovar riklig belöning om man hänger med till slutet. Det är smärtsamt och sorgligt.

De tre avsnitten sänds i SVT 1 nyårsdagen 1 januari, fredag 4 januari och måndag 7 januari. Och på SVT Play.

ARTIKELN HANDLAR OM