Testa dig själv med en klimatkalkylator

Så får du koll på din klimatpåverkan

avLena Frändberg

MAT & DRYCK

Just nu exploderar utbudet av klimatkalkylatorer.

Här kan du läsa om vad som skiljer dem åt – och kanske hitta en kalkylator som passar dig.

En klimatkalkylator kan hjälpa dig att räkna ut ditt klimatavtryck.

Många känner maktlöshet inför klimathotet. Det kan te sig övermäktigt och för stort för att påverka. Men ju mer du vet, desto mer ökar möjligheten att göra förändringar som spelar roll. För att få en uppfattning om din klimatpåverkan och om vilken konsumtion som är mest problematisk kan det vara en god idé att ta hjälp av en klimatkalkylator.

Robert Sabelström är grundare av Climatehero som lanserade sin klimatkalkylator i april förra året. Sedan starten har ungefär 40 000 personer använt kalkylatorn och antalet användare ökar med 20 procent varje månad.

– Vi använder positiv psykologi och vill skapa en bra användarupplevelse, säger Robert Sabelström. Det är där vi känner att vi har knäckt koden. Det funkar verkligen. Vi växer snabbt och de flesta av användarna sprider den vidare.

Räknar ut ditt klimatavtryck

Sedan början av 2018 har antalet klimatkalkylatorer mer än fördubblats. De finns som webbsidor, som nedladdningsbara appar eller som betalkort. Kalkylatorerna ställer ett antal frågor om din konsumtion eller analyserar vad du köper och räknar sedan ut ditt klimatavtryck. Många försöker också inspirera dig att minska utsläppen, till exempel med förslag på förändringar, tävlingar eller möjlighet att skapa grupper.

Under våren 2019 lanseras tre klimatkalkylatorer som appar för mobiltelefoner: Deedster, DO och Svalna. I Deedster kan du anta olika utmaningar för att minska ditt klimatavtryck, ”deeds”, som du får poäng för. DO lanseras av företaget Doconomy i maj och de kommer även att erbjuda banktjänster. Svalna har funnits på internet sedan 2016 och släppte en testversion av sin nya app i mars. Svalna samarbetar med Uppsala kommun och i maj kommer de att ingå i kommunens projekt Klimatlätt.

”Många är väldigt oroade”

Linnea Haeggström är kampanjledare för Klimatlätt på Uppsala kommun:

– Många är ju väldigt oroade för klimatet och vill bidra och känna att man gör någonting. Man har kanske barn och barnbarn och vill förändra hur man påverkar världen. Kampanjen och samarbetet med Svalna är ett sätt att fånga upp engagemanget som redan finns hos människor. Vi vill underlätta för våra invånare att göra mer hållbara val i vardagen.

En anledning att kommunen valde Svalna var möjligheten att bilda grupper, en möjlighet som många av de nya klimatkalkylatorerna ger och som Svalna var tidig med.

– Tanken är att man tillsammans ska gå ihop, skapa ett mål, och göra det till en rolig utmaning att leva mer hållbart eller klimatsmart. Den delen tror vi är väldigt viktig, att man inte känner att man är ensam i det här, säger Linnea Haeggström.

Enligt Svalnas grundare, Chalmersforskaren David Andersson, var de bland de första i världen med att beräkna utsläppen baserat på faktiska inköp. Kalkylatorn kopplas till din bank och klimatpåverkan beräknas för alla kontotransaktioner. Du kan se hur stora utsläpp enstaka inköp orsakat och följa hur dina utsläpp förändras över tid. I Svalnas app antas varje krona du spenderar inom en viss kategori orsaka en viss mängd utsläpp. Sådana kategorier kan vara kläder, kultur och nöje eller hemelektronik. Det finns dock risk för att inköp felkategoriseras.

Tio år sedan första kalkylatorn

– När det gäller kategoriseringen är vi beroende av våra användare för att göra den så bra som möjligt, säger David Andersson. Vi märker att våra användare tittar igenom sina kategoriseringar och ändrar dem. Då hjälper de också nästa person som använder kalkylatorn eftersom vårt system ”lär sig”.

Den första klimatkalkylatorn i Sverige var Klimatkontot som togs fram av Svenska Miljöinstitutet, IVL, 2009. Stockholm Environment Institute, SEI, har också en klimatkalkylator för privatpersoner som heter just Klimatkalkylatorn. Klimatkontot och Klimatkalkylatorn är båda tillgängliga på internet och har många likheter.

Fokus ligger på att räkna ut klimatavtrycket, inte på att hjälpa dig vidare efteråt. Något som skiljer de två kalkylatorerna åt är beräkningsmetoden. Medan IVL använder sig mer av enskilda produkters livscykelanalyser, så utgår SEI i större utsträckning från utsläppsstatistik från hela branscher.

Klimatkalkylatorerna skiljer sig alltså åt när det gäller beräkningsmetoder, vad beräkningarna grundar sig på (självskattning eller kontotransaktioner) och om/hur de försöker hjälpa dig att minska dina utsläpp. De är också olika i sitt tilltal och i sin utformning och det kan vara en bra idé att pröva sig fram bland de kalkylatorer som verkar intressanta. Det finns också kalkylatorer som är inriktade på enskilda områden som mat eller resor och som inte har tagits med i den här översikten.

Globala ambitioner

Robert Sabelström på Climatehero har globala ambitioner och ser lanseringen av klimatkalkylatorn i Sverige som början på något större. Företaget har just översatt kalkylatorn till engelska. Robert Sabelström:

– Vi kommer inte från forskningsvärlden utan är digitala entreprenörer som är vana att sätta ett högt mål. Om ett decennium behöver vi ha halverat jordens klimatutsläpp. Vi vill kunna titta tillbaka år 2030 och känna att vi har gjort en verklig insats.

Här är några klimatkalkylatorer att kolla in

NAMNMETODSTARTFOKUS/SPECIALITET
Klimatkalkylatorn (SEI och WWF)Webbsida, självskattning2017Förutom klimatavtrycket beräknas även fotavtrycket (antal jordklot som skulle behövas om alla levde som du)
Klimatkontot (IVL)Webbsida, självskattning2014Uträkning av klimatavtryck baserat på livscykelanalys. IVL:s beräkningar används också av andra kalkylatorer.
Climatehero (Climatehero AB)Webbsida, självskattning2018Information om vad du redan gör bra, förslag på åtgärder anpassade efter dina svar
One tonne future (Vattenfall)Mobilapp2018”Medaljer” för det du gör bra, förslag på åtgärder anpassade efter dina svar, Vid förändringar av svaren visas hur mycket avtrycket påverkas
Habits (Habits)Webbsida, självskattning2018Förslag på åtgärder/utmaningar som poängsätts
Deedster (SDG12/Deedster)Mobilapp, självskattning (analys av inköp planeras senare i år)2019Quiz – allmänbildning om klimatfrågan, förslag på åtgärder ”deeds” som poängsätts
Svalna (Svalna AB)Webbsida, mobilapp, analys av inköp, sjävskattning2016 / 2019Visualiseringar av hur utsläppen förändras över tid
Östersjökortet (Ålandsbanken)Betalkort, analys av inköp2018Koldioxidavtrycket presenteras på Internetbanken, möjlighet att donera pengar till miljöprojekt
DO (Doconomy)Mobilapp, betalkort, analys av inköp2019Banktjänster, klimatsmart sparande och investeringar
Vad är mest klimatsmart – ost eller kikärtor? 00:42
ARTIKELN HANDLAR OM