Forskare: Klimatsmartare liv börjar i köket

Foto: Janerik Henriksson/TT
Vägen till en mer hållbar värld börjar i köket, säger klimatforskaren Johan Rockström. Men det gäller att kolla upp varifrån maten kommer och hur den har producerats. Det går att fiska lax på ett hållbart sätt, men det är även fullt möjligt att fiska den illegalt och sedan transportera den över halva jordklotet. Arkivbild.
MAT & DRYCK

Går det att fixa en god middag och dessutom värna miljön? Definitivt, anser Johan Rockström, en av Sveriges mest framstående klimatforskare. Enligt honom börjar vägen till en hållbarare livsstil i köket.

Efter en sommar med höga temperaturer, skogsbränder och torka har klimatet hamnat i fokus – vilket inte minst märks i valrörelsen. Men vad kan den som vill minska sina utsläpp göra på egen hand? Börja i köket, menar klimatforskaren Johan Rockström.

– Fixar vi maten, då fixar vi planeten, säger han till TT.

Att ge några entydiga svar på vad som är klimatsmart och inte, låter sig inte göras, enligt Rockström som är medförfattare till en ny kokbok där recept blandas med fakta om kopplingen mellan mat och miljöpåverkan. I stället gäller det enligt honom att försöka kontrollera hur maten man köper har producerats.

– Väldigt många av ingredienser kan man förstås ta fram på olika sätt, som är både hållbara och icke hållbara. Om man äter panerad fisk kan den vara ekologiskt framtagen, men det kan också handla om illegalt fiskeri, där fiskarna har transporterats över hela jorden.

Vattenmängd viktig

En viktig faktor i sammanhanget är hur mycket vatten som går åt för att producera olika livsmedel. Till exempel kräver kött och mejeriprodukter generellt en större mängd. En tumregel är därför att konsumera kött som kommer från länder med god tillgång på vatten, som Sverige. Rockström anser dock inte att alla måste sluta helt med kött.

– Det handlar snarare om vad det är för kött du äter, var det kommer ifrån och att rätterna komponeras på ett sådant vis att man inte behöver ha så mycket kött per tallrik så att man kan minska mängden.

Frågan om hur människor kan lägga om sina beteendemönster i vardagen för att minska sina utsläpp är ett ständigt återkommande tema i rapporteringen kring klimatfrågan. Samtidigt finns det dem som anser att klimatdebattens fokus tenderar att hamna på den enskilda människans livsstilsval i alltför hög utsträckning.

Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Om man inte orkar äta upp den mat man beställt på en restaurang kan man ta med sig resterna hem i en så kallad doggy bag. På så vis minskas matsvinnet. Arkivbild.

– Det finns någon form av tro på att om folk bara får kunskap, om vi bara upplyser dem så att de förstår, då kommer de att ändra beteende. Men så fungerar vi människor nästan aldrig. I sådana fall skulle vi inte vara överviktiga, vi skulle inte köra bil, säger Misse Wester, klimatforskare och gästprofessor vid Lunds universitet.

Det som på pappret kan te sig som det enda rimliga och rationella beslutet blir i praktiken ofta mer komplext än så, enligt Wester. För att konkretisera beskriver hon ett dilemma från sin egen vardag.

– Jag har två tonåringar som vill ha nya mobiltelefoner och som klimatforskare vet jag att bland det värsta vi kan göra är att konsumera och framförallt konsumera ny teknik, det är stor klimatpåverkan med ny teknik. Men som förälder vill jag att mina barn ska passa in. Hur gör jag då den avvägningen? Det är två olika logiker som står mot varandra och det är en som vinner.

Förändra beteenden

Enligt Wester är det viktigt att börja i rätt ände för att nå resultat i klimatfrågan. Därför borde fokus i första hand ligga på människors beteenden genom exempelvis lagändringar i stället för att försöka ändra folks attityder, anser hon.

– När lagen om säkerhetsbälten infördes var det många som sade att den inte skulle fungera, ingen skulle lyda den. Men i dag är det nästan ingen som kör utan bälte.

Även Rockström anser i grund och botten att politiker och näringslivstoppar har det största ansvaret vad gäller omställningen till ett mer hållbart samhälle. Men han säger också att det inte finns någon konflikt i att samtidigt försöka få människor att göra förändringar i vardagen.

– Jag tycker att det där är en onödig motsättning som vi borde undvika. Självklart är det så att vi behöver både det större och det mindre perspektivet, det här handlar om en fullständig och genomgripande omställning av samhället och hela samhällsstrukturen.

Från båda håll

Rockström pekar på att politiska ledare är lyhörda för de samhällsströmningar som gör sina röster hörda och att man på så vis kan åstadkomma förändring genom att exempelvis efterfråga klimatsmart mat i högre utsträckning.

– Jag är helt övertygad om att transformationen till ett hållbart samhälle, oavsett om det gäller mat, energi eller transporter, kräver ett engagemang både uppifrån och nedifrån.

Fyra tips för ett mer hållbart ätande

  1. Gör buffé på resterna. Om du har en massa smårester i kylen kan du duka upp allt du har och bjuda in till buffé. På så vis kommer maten till användning och du slipper slänga överblivet käk. Det omfattande matsvinnet är en stor miljöbov.

  2. Mixa mer. En mixer innebär att du får fler valmöjligheter och gör det dessutom lättare att använda överbliven mat till nya ändamål. En icke uppäten grönsallad kan exempelvis snabbt förvandlas till en sås.

  3. Köp bara det du behöver. Matbutikerna är fyllda med erbjudanden som syftar till att få kunden att köpa stora mängder mat. Men kom ihåg att även titta på innehållet och inte bara prislappen och fråga dig vad det egentligen är du betalar för. Fundera också på huruvida du brukar äta upp all mat de gånger som du köper stora mängder eller om en del i stället hamnar i papperskorgen.

  4. Be om en ”doggy bag”. Har du mat kvar på tallriken vid ett restaurangbesök? Be om en så kallad doggy bag! På så vis bidrar du till att minska matsvinnet och har dessutom ordnat en lunchlåda till morgondagen.

Källa: Kokboken ”Eat Good”

5 tips: Så minskar du matsvinnet 00:35
ARTIKELN HANDLAR OM