ÅSIKT

På 30-talet hade nog Aftonbladet gillat SD

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AFTONBLADET / 5600
Aftonbladet förstasidan 21 juni 1940
LEDARE

SD har gjort en "dokumentär" på Youtube om Socialdemokraternas historia. Den blev snabbt viral bland extremhögerns nätaktivister.

Filmen är nästan två timmar och hoppar från kritik mot svensk neutralitetspolitik under kriget till Rasbiologiska institutet, tvångssteriliseringarna och, lite mer otippat, till Aftonbladets historia.

– Det är inte en dokumentär, det här är propaganda, säger Jens Ljunggren, professor i historia till SVT.

– En första reflektion är att det inte är några nyheter egentligen, allt som finns med i filmen är ju ganska känt. En annan reflektion är att den är väldigt riggad mot att ge sken av att Socialdemokraterna ensamma haft ansvaret för de här sakerna som berörs i filmen. Det menar jag är direkt missvisande, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap till Aftonbladet.

Klipper och klistrar

SD utelämnar att Rasbiologiska institutet startades av en enig riksdag på 1920-talet och att Sverige under kriget hade en samlingsregering där även högern, liberaler och Bondeförbundare ingick. De klipper och klistrar i historien lite som de vill.

Men med det sagt, 20-, 30- och 40-talens tidsanda var på många sätt avskyvärd och påverkade arbetarerörelsen precis som övriga samhället.

SD-filmen är fylld av kommentarer som "På Aftonbladets redaktion imponerades man av Hitler" och antyder därmed att Socialdemokraterna var pro-nazister. Det är rent lurendrejeri.

Under 30- och 40-talen var Aftonbladet så långt från en S-tidning man kan komma. Tvärtom var man ofta tyskvänlig och ställde sig gärna på fascismens sida i Europa. Dåtidens ledarsida hade med all säkerhet gillat Jimmie Åkesson.

Först 1956, elva år efter att Adolf Hitler sköt sig i bunkern, köptes Aftonbladet av LO och ledarsidan blev socialdemokratisk. Det är ägarna som bestämmer en tidnings politiska färg på ledarplats. Om i stället Bondeförbundet köpt tidningen skulle den i dag ha varit centerpartistisk.

Reste till fronten

SD berättar att en av mina företrädare, redaktören Fritz Lönnegren, fick träffa Hitlers utrikesminister Joachim von Ribbentrop. Det är inte hela sanningen.
I Bosse Schöns "Där järnkorsen växer" skriver han om Lönnegren som 1941 reste till östfronten tillsammans med Aftonbladets ägare Torsten Krueger. De hamnade mitt i inledningen av Förintelsen.

"På plats i Kaunas (i Litauen, min anmärkning) när judarna tvingades bort från sina hem för att flytta in i ghettot, detta dödens väntrum, fanns en svensk journalist, den nazianstrukne Fritz Lönnegren från tyskvänliga Aftonbladet".
Dessa judar skulle snart mördas.

Lönnegren rapporterade hem i augusti 1941. Det är ett unikt källmaterial, den första kända publicerade skildringen av Förintelsen, men Lönnegren försvarade det han såg.

"Judarna hade här som annorstädes ådragit sig befolkningens hat. (...) Greppet var radikalt. Som man såg det utifrån verkade det hårt till ytterlighet, men kanske var det ändå barmhärtigare att genom ett raskt och beslutsamt avgörande klara frågan än att låta folkblandningen fortgå." skriver Fritz Lönnegren.

Punkt för kapitlet

När LO köpte Aftonbladet 1956 satte de definitivt punkt för detta mörka kapitel i tidningens historia. Till skillnad från SD har Aftonbladet grundligt gjort upp med historien. För den som vill läsa rekommenderas "Aftonbladet, en svensk historia” av journalistprofessorn Stig Hadenius. Sedan många år skiljer man på nyhetsredaktionen och ledarsidan, på nyheter och åsikter.

Dagens ideologiska arvtagare till Fritz Lönnegren arbetar nog i stället för SD:s partimedier, kanske gör hen dokumentärer för Youtube. Att Sverigedemokraterna nu försöker dra in Aftonbladet i en film om Socialdemokraternas historia under 30- och 40-talen handlar naturligtvis bara om att de vill komma åt det vi står för i dag.

Och de kommer att försöka igen.

ARTIKELN HANDLAR OM