ÅSIKT

Varselvågen blev Löfvens mardröm

Sverige behöver en fungerande ordning för korttidsarbete

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Stefan Löfven var ordförande i IF Metall underindustrikrisen.
LEDARE

Ifall Sverige haft en konkurrenskraftig ordning för permittering av anställda 2008 hade kanske 10 000-tals jobb kunnat räddas. I dag lämnade utredaren Anders Ferbe sitt förslag om korttidsarbete till regeringen.

Om knappt två veckor har det gått precis tio år sedan den dåvarande ledaren för IF Metall, Stefan Löfven, berättade att förbundet träffat ett krisavtal med arbetsgivarna. Lokala fackliga klubbar skulle kunna göra upp om en tillfällig arbetstidsförkortning för att rädda jobben.

Beskedet slog ner som en bomb. Fram till den där dagen i mars 2009 hade den svenska fackföreningsrörelsens bestämda ståndpunkt varit att det var människor som skulle skyddas, inte jobben. Om ett företag inte klarade konkurrensen fick det lösas genom strukturomvandling, inte med lägre löner eller kortare arbetstid.

Svensk industri kollapsade

Vintern 2008-2009 var dock inte någon vanlig vinter, särskilt inte för Stefan Löfven. Efter finanskraschen på hösten kollapsade den svenska industrin.
På sex månader, från oktober till mars, varslades 106 225 personer om uppsägning. Många av dem var medlemmar i IF Metall och de riskerade att förlora allt. Inte därför att verksamheten var ineffektiv eller olönsam, utan därför att bankers och finansbolags spekulationer gått överstyr.

Det blev Stefan Löfvens jobb att resa runt och tala med de varslade medan den dåvarande regeringen ryckte på axlarna. Vi kan vara säkra på att han inte vill att hans efterträdare ska få uppleva samma sak.

I den nya boken "Lönen, makten och värdigheten", beskriver journalisten Harald Gatu om pressen på IF Metall. Lösningen blev en motsvarighet till det system för "korttidsarbete" som till exempel fanns i Tyskland, men utan statligt stöd. Fackets beräkningar pekar på att krisavtalet ändå kan ha räddat omkring 12 000 jobb.

Sedan dess har det funnits olika system för korttidsarbete vid akuta kriser. Problemet är att de knappast varit tillräckliga. Den statliga utredningen som presenterades i dag har haft i uppdrag att rätta till den saken.

Kostnaderna delas på flera

I korthet går förslaget ut på att stat, företag och arbetstagare ska dela på kostnaderna om arbetstiden måste minskas på grund av tillfälliga kriser. Kravet ska vara att det finns en uppgörelse mellan arbetsgivaren och de anställda. Utredningen vill dessutom stärka drivkrafterna för att den frigjorda tiden ska användas till kompetensutveckling och utbildning. Något absolut krav blir det dock inte.

Naturligtvis finns det risker med alla krislösningar. Det kan uppstå situationer där löntagarna pressas att gå med på dåliga villkor och de kan bli ett sätt för företag att skjuta upp nödvändiga rationaliseringar. Kopplingen till kompetensutveckling skulle dessutom kunna bli ett sätt att smita undan sitt utbildningsansvar.

I sin utredning har Löfvens efterträdare på IF Metall, Anders Ferbe, försökt hantera de här problemen. Och regeringen har egentligen inte något alternativ. Ingen vill uppleva en vinter som 2008-2009 igen. Allra minst Stefan Löfven.

Sverige behöver en ordning för att hantera kriser på arbetsmarknaden. Det kommer snart att finnas en färdig proposition om korttidsarbete.

avIngvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM