ÅSIKT

Flytta livet från jobbet till fikat

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
LEDARE

För fem år sedan satt jag och svettades i en brittisk fåtölj. I soffan mitt emot försökte två lärda herrar avgöra om jag skulle kunna bli en lämplig Oxfordstudent. Den som vill börja på det engelska universitetet måste klara inträdesprov och intervjuer. Tre timmar tidigare hade jag förhörts av filosofilärarna om hur många av ett bords ben man kan byta ut innan det blir ett nytt bord. Nu skulle politik och ekonomi avhandlas.

– Föreställ dig att du är på en fest. Du vill lista ut vad de andra i rummet röstar på. Du minglar omkring och får fråga dem vad som helst, utom just hur de röstat, förklarade herrarna i soffan. Vad frågar du?

En cyniker hade kanske luskat fram hur mycket minglarna tjänar. Men alla röstar förstås inte efter ekonomiskt egenintresse. Som arbetslös kan man intala sig att man bara har en tillfällig svacka och rösta borgerligt. Lika gärna kan man vara rik och socialist. Både Marx och Palme var som bekant överklass.

Önsketänkande styr identiteten

I den uppfattade identiteten finns önsketänkande, längtan efter att passa in och tillhöra en grupp. Kanske ska man fråga festarna vem i rummet de uppfattar som mest lik dem själva. Arbetarkvinnan som röstar blått kanske pekar på en dam med dyr handväska, medan den välbeställda rättvisekämpen gärna skulle vara en del av gänget med hantverkarbyxor.

Identitet är viktigt. Politiska rörelser har alltid lockat folk med gemenskap, och arbetsplatsen har ofta varit nyckeln till politiskt engagemang. Socialdemokrater engagerade sig fackligt och politiskt genom sina yrken.

Allt händer på arbetsplatsen

De flestas liv utspelar sig fortfarande på arbetsplatsen. Där träffar vi folk med andra åsikter och intressen än vi, och där kommer vi i kontakt med politiken. Den som blir av med jobbet riskerar därmed att bli av med sitt sociala och politiska liv. Likaså kan den som går i pension förlora möjligheten att påverka, och den som har svårt att komma in på arbetsmarknaden kan hållas utanför den politiska sfären.

Den brittiska författaren George Monbiot vill flytta politiken till lokalsamhället. Omkring runda bord, uppställda som på ett kafé, borde grannar samlas och diskutera hur de vill styra sitt kvarter. Vill de ha ett bibliotek? Lekparker? Ett gemensamt badhus? Genom en slags samtalsdemokrati kan alla delta, och de som inte jobbar på dagarna får nya meningsfulla möjligheter att bidra.

Lås inte politiken

Visst har samtalsdemokratin nackdelar. Den som gillar att snacka får ett övertag, och systemet kan knappast ersätta den representativa demokratin. Men när eftervalsdebatten nu sätter i gång får vi inte glömma hur mycket tillhörighet betyder. Skapa mötesplatser i lokalsamhället. Sätt arbetarkvinnan och damen med handväskan vid samma runda bord. Lås inte politiken.

Hur intervjun gick? Jag kom in på utbildningen, men vet fortfarande inte hur många ben man fick byta ut på det där bordet.

avSusanna Kierkegaard

ARTIKELN HANDLAR OM

Politik

Karl Marx

Olof Palme