ÅSIKT

En religiös friskola ökar segregationen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Google
LEDARE

Den stora moskén i Borås finns på Magasinsgatan mitt i centrum. Dalhems Väfveri byggde kontors- och lagerhuset storstrejksåret 1909. Själva fabriken revs på 1990-talet, tegelbygganden är det enda som finns kvar av Magasinsgatans storhetstid i svensk textilindustri.

Tågresenärer som kommer till Borås kan se moskén när rälsbussen skakar in mot stationen.

Bara något hundratal meter och en stor parkeringsplats söderut ligger Arbetarrörelsens hus där bland annat Måndagsklubben som ledarsidans läsare träffat tidigare brukar sammanträda. Men nu handlar det alltså om moskén.

Möte i moskén

I helgen publicerade Borås Tidning ett stort reportage. Texten börjar under ett möte just i här moskén i oktober förra året. Det handlade om en misshandel som polisanmälts någon vecka tidigare. En man hade fått två tänder utslagna.

Deltagarna i mötet hade diskuterat saken, och kommit fram till att den misshandlade skulle ersättas för tandvårdskostnaden och att saken därmed borde vara utagerad. Fortsatt polisutredning behövdes inte, enligt församlingen.

Den misshandlade mannen fanns med, men lär inte ha sagt särskilt mycket. Nästa dag drog han tillbaka sin polisanmälan.

Det pratas ofta om ett slags parallellt domstolsväsende i utsatta områden. Det speciella den 17 oktober var att en polis bjudits in.

“Jag talade om för dem att i Sverige är det domstolar som skipar rättvisa och att vi inte har andra sätt att utreda brott och utdela påföljder”, skrev polismannen i sina minnesanteckningar.

Allvarligt brott

Polisen påpekade att det skulle vara ett allvarligt brott att övertala någon att ta tillbaka en anmälan.

Ändå drogs den alltså tillbaka. När det kom till kritan ansåg polisen i Borås inte att det fanns mycket de kunde göra.

Företrädare för Islamistiska kulturföreningen, som driver moskén, förnekar i Borås Tidning all kännedom om parallella domstolar. Samma sak gäller moralpoliser i bostadsområden som till exempel lägger sig i hur kvinnor klär sig.

Det ska finnas en tysthetskultur i vissa förorter, samtidigt som kommunala tjänster flyttas härifrån. Samhället, det vi alla har gemensamt, drar sig tillbaka.
Allt riskerar dessutom att bli värre. Högsta förvaltningsdomstolen funderar nu på om en muslimsk friskola ska få starta i Borås.

Fördjupad segregation

Kommunen tycker inte det, eftersom det skulle fördjupa segregationen. Inte de poliser som arbetar med integration heller.

När jag har varit i Borås har jag haft svårt att ta in att staden har två av de områden som polisen beskriver som “särskilt utsatta”. Norrby, som bara ligger en uppförsbacke bakom Magasinsgatan, kan nästan se idylliskt ut.

Samtidigt har jag hört historier om knattelag som körs bort från sin träningsplan av ungdomsgäng, om trappuppgångar som helt domineras av olika etniska grupper om människor som knappast kan visa sig i området på grund av sin bakgrund.

Segregationen är ett verkligt problem, och en valfråga. Här som i resten av Sverige.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.


ARTIKELN HANDLAR OM

Borås

Sverige