ÅSIKT

Som Borås röstar, röstar Sverige

Jim Dines omdiskuterade staty Walking to Borås

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Valet 2018


Valåret 2018 kommer att vara fyllt av partiledardebatter, politiska tal och utspel. Men valet avgörs inte av toppolitikerna eller i Stockholms centrum. Det avgörs av väljarna runt om i Sverige.

För snart ett halvsekel sedan förändrade Dieter Strand och Aftonbladet svensk politisk journalistik. Vinjetten till de jordnära rapporterna från Ljungby inför valet 1973 blev till och med ett talesätt.

“Som Ljungby röstar, röstar Sverige”.

I flera val hade väljarna i den småländska orten visat sig vara ett Sverige i miniatyr.

1973 hade kommunsammanslagningarna faktiskt ändrat på det. “För mycket bönder”, som Dieter själv uttryckte det när vi pratade om saken för några år sedan.

Inför årets val vill ledarredaktionen ta upp tråden, men i dag kan förstås inte Ljungby fungera som modell. Det var därför vi vände oss Göteborgs Universitet och professor Henrik Ekengren Oskarsson.

Siffrorna från de tre senaste valen visar att den kommun som hamnat närmast resultatet för riket är - Borås.

– Egentligen är det ju bara en statistisk lek. Den visar att Borås har en befolkningssammansättning som ganska väl motsvarar den vi har i Sverige som helhet. Borås har ju blivit lite mer av en högskoleort, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Mixen av till exempel arbetare och tjänsteman, yngre och äldre, högutbildade och lågutbildade är viktig för hur vi röstar. Och sedan mitten av 1970-talet har andelen med klassiska arbetaryrken minskat från hälften till en fjärdedela av väljarna.

– Erfarenheter och livsvillkor påverkar väldigt mycket, säger Ekengren Oscarsson

För 45 år sedan gjorde alltså de livserfarenheterna Ljungby till ett Sverige i miniatyr. I dag finns de genomsnittliga väljarna i Borås.

Vi tänker följa hur de upplever valrörelsen 2018.

Foto: Anders Robertsson / BORÅS TIDNING

Väljarna i Borås har i alla fall fått ett besked


Borås vackra stadshus stod färdigt 1957. Mörkt trä, rött tegel, massiv sten och specialritade detaljer som lampor och möbler. En manifestation för framgång och framsteg.

Under textilindustrins blomstring växte Borås så det knakade.

Här har Annette Carlsson sitt arbetsrum. Hon är moderat kommunalråd och leder oppositionen i kommunen.

– Jag upplever att Borås är på gång nu, säger hon.

Så skulle ingen ledare för Alliansen säga om Sverige. Men i Borås tycks de flesta vara eniga om att krisåren är över.

Chefredaktören för Borås tidning, Stefan Eklund, har beskrivit tekokrisen som en stadsbrand. Han är uppväxt i staden.

– 1980-talet var inte roligt, säger han när vi dricker kaffe på redaktionen.
Han berättar hur han en gång satt på en privatteater i Stockholm och såg Robert Gustavsson komma in och bli presenterad som boråsare.

Det räckte. Publiken vred sig av skratt.

Ett lillebrorskomplex på väg bort

Jag möter den där känslan hos flera jag talar med. Boråsaren som har varit någon andra inte tar på allvar. Ett lillebrorskomplex på väg att försvinna?
Högskolan har varit viktig, men också kulturen. Och fotbollen.

När Elfsborg blev svenska mästare 2006 fick det en enorm betydelse.

Ulf Olsson har också ett kontor i stadshuset. Som socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen tycker han förstås att kommunen sköts väl, och tror att väljarna väntar sig kompromisser.

– Jag tycker att Borås kännetecknas av pragmatiska kommunpolitiker, säger han.

De kommunala utmaningarna är de samma som på andra håll. Integration och bostäder. Att klara skolan och äldreomsorgen.

Alla upprepar att den nya höghastighetsjärnvägen - Västra Götalandsbanan - måste byggas nu, inte minst för att underlätta pendling.

Enigheten gäller dessutom utbildningens och högskolans betydelse. Borås har blivit ett centrum när det gäller design och nya användningar av textilier.

Konflikter känns igen

De politiska konflikterna känns också igen. Frågan om privata vinstintressen i välfärden är en vattendelare i Borås, precis som i rikspolitiken.

Nu har majoriteten bestämt att gymnasieelever ska kunna åka buss gratis. Ulf Olsson har inget emot att det blir en valfråga.

Ett exempel på kommunal pragmatism är kanske den “handlingsplan” majoritet och opposition enades om efter en första stökig höst 2014.

Med åtta fullmäktigeplatser har Sverigedemokraterna en vågmästarroll, precis som i riksdagen. Och precis som i riksdagen gick allianspartiernas första budget igenom, trots ett rödgrönt styre.

Därför gjordes en överenskommelse, men så säger ingen i Borås stadshus. Ordet för tanken till decemberöverenskommelsen och den har aldrig varit populär bland de borgerliga partiernas gräsrötter.

Alltså blev det en handlingsplan, som innebar politiska kompromisser - bland annat om privata välfärdsentreprenader - men också att majoriteten fått igenom sina budgetar. Och till skillnad från decemberöverenskommelsen i Stockholm har handlingsplanen hållit hela mandatperioden.

Och något styre med passivt stöd från SD är inte aktuellt för Alliansen i Borås.

Annette Carlsson tror inte att det skulle fungera.
På den punkten får väljarna i Borås klart besked, i alla fall när det gäller kommunvalet.

– Vilket parti skulle låta bli att ställa krav i utbyte mot sina röster, undrar Annette Carlsson.

Borås är den kommun där valresultatet de senaste valen varit mest likt riksvalet. Under valåret 2018 kommer ledarsidan att återkomma till staden för att följa valrörelsens vardag.