ÅSIKT

Sänk avdragen och höj skatten, Andersson

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vid midsommar i fjol sprack de bostadspolitiska samtalen mellan regeringen, Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Trots skriande bostadsbrist och en krisinsikt över hela linjen blev det inget samförstånd. Det mest besvärande vittnesmålet från samtalen var att ränteavdraget inte alls var i fokus.

Svindyrt för staten

Ränteavdraget innebär att den som lånat till sin bostad får dra av 30 procent av räntan på skatten. En sorts bidrag för den som tar mycket lån, så att säga. När den svenska räntan varit historiskt låg har bostadspriserna drivits till rekordnivåer och samtidigt ökat svenskarnas skuldbörda enormt. De svenska hushållens sammanlagda bolån är uppe i över 3 900 miljarder kronor och under förra året kostade svenskarnas ränteavdrag staten cirka 17 miljarder, enligt statistik från Konjunkturinstitutet, KI.
Men alla vet att det inte kan vara för evigt.

Enligt en prognos från KI väntas svenskarnas ränteavdrag snart kosta staten 34 miljarder. Om mindre än tio år, år 2026, är kostnaden 61 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som statens kostnader för utbildning och universitetsforskning.

Det är inte jättekonstigt att EU-kommissionen, Internationella valutafonden och horder av ekonomer tycker att avdraget måste bort av samhällsekonomiska skäl. Och plötsligt verkar det som om politikerna vaknat. L föreslår en nedtrappning av ränteavdraget. KD är på samma spår, och nu öppnar till och med Magdalena Andersson för att det kan bli så.

Utjämna klyftorna

Det vore utmärkt om politikerna inser att amorteringskrav inte kan vara det enda instrument som bör användas för att komma åt stigande bostadspriser och växande privata skuldberg. Men att trappa av ränteavdraget räcker inte heller. En ny sorts fastighetsskatt måste också införas, och där kan finansministern hitta inspiration hos LO. De har utformat en modell där den rikaste femtedelen i Sverige skulle få betala 43 procent av en ny skatt på fastigheter.

Utöver att hantera problem med skuldsättning och bostadspriser skulle det också komma åt den ekonomiska ojämlikheten som följt i bostadskrisens spår. Pengarna skulle ju till exempel kunna användas för att finansiera en bostadspolitik där folk har råd att bo utan ­risken för att ekonomin slås sönder vid minsta konjunktursvängning.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.