ÅSIKT

En kvarts miljon barn delar Markoolios skam

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Markoolio berättade för första gången om sin svåra uppväxt i Sommar i P1 i går.
LEDARE

Efter att ha lyssnat på Marko "Markoolio" Lehtosalos drabbande Sommarprogram har bilden av honom förändrats. Hans första hit "Sommar och sol" från 1998 har fått en ny innebörd. Den skojrappande sommarplågan om grillfester, baksmälla och misslyckade ragg var, berättar han, början på slutet för den negativa spiral hans liv varit fram till dess.
Den spexande clownen som gråter under ansiktsfärgen är en gammal kliché. I Marko Lehtosalos fall är den sann.

I sitt första Sommarprogram som sändes i P1 i går beskriver han en mörk barndom, präglad av fattigdom, sprit och våld. Mamman jobbade dubbelt som städare och diskare. Men från fredag till söndag var det fyllefest som alltid spårade ur i slagsmål och stryk.

Hoppas kunna hjälpa andra

Skammen, den förbannade skammen, säger han.
Det är den som har hindrat Marko från att under sin 20-åriga artistkarriär nämna sanningen om sin uppväxt. Då är det enklare att vara den roliga och framgångsrika Markoolio som skämtar och får publiken att skratta.

Kanske krävs det ett par decenniers distans för att själv orka se hur jävligt ens barnjag haft det. Men framför allt säger Marko Lehtosalo att han nu berättar för att han hoppas att det kan hjälpa andra barn som lever i en liknande situation.
När han föddes i Finland hade familjen det så fattigt att golvet inomhus fick iskanter vintertid. Som spädbarn var han tvungen att sova i täckjacka, mössa och vantar. Vällingen gjordes på vatten, mjöl, smör och socker. Då såg det i alla fall ut som den gråa drycken.

Familjen sökte en bättre framtid och tog båten över till Sverige. De hamnade i Orminge, Stockholmsförorten som också fostrat Ulf Lundell. Två artistliv från två olika generationer och samhällsklasser som på diametralt olika sätt gjort avtryck i svenskt kulturliv. Den ena som symbol för medelklassens svårmod och drömmen om det öppna landskapet, den andra för glädje, prutthumor och något slags "American dream" om att vem som helst kan lyckas. Till och med en finne från Orminge.

Många historier om missbrukarhem

På senare år har det getts ut flera svenska självbiografiska böcker om att växa upp i missbrukarhem, utan tillräckligt med mat för att äta sig mätt och där märkeskläder eller en träningsresa med fotbollslaget var att glömma.

Susanna Alakoski, Zlatan Ibrahimovic och Aftonbladets Åsa Linderborg och Robert Laul är några som har satt ord på den smärta – och skam – som många svenska barn går och bär på.
Dessa röster har förhoppningsvis gjort det lättare för andra att berätta sin historia.

Kanske även för Marko Lehtosalo.

En kvarts miljon fattiga barn och dubbelt så många fattiga föräldrar lever i dag i ekonomiskt utsatta hushåll. Med politikens hjälp kan de ändå få en bättre chans. Den rödgröna regeringens satsningar på höjt barnbidrag och bostadsbidrag för ensamstående föräldrar, gratis vård, mediciner, kollektivtrafik och glasögon för barn är sådant som gör skillnad.

Alla kommer inte att bli en ny Zlatan eller en Markoolio, men många kan få ett anständigt liv.

ARTIKELN HANDLAR OM