ÅSIKT

Mörkret har inte fallit över världen

Merkel och Orbán firar demokratin

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Balazs Szecsodi / TT/Scanpix
I går möttes Tysklands Angela Merkel och Ungerns Viktor Orbán för att fira demokratins pånyttfödelse i Europa.

I går möttes Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Viktor Orbán i ungerska Soprón för att tillsammans fira demokratins pånyttfödelse i Europa.

Den 19 augusti 1989 öppnade Ungern och Österrike tillfälligt sina gränser mot Östtyskland och flera hundra östtyskar passade på att fly till friheten i väst. Efter den händelsen gick inte motståndet till det kalla kriget att stoppa och Berlinmuren föll. En ny världsordning uppstod i väst, med demokrati och fria val som fundament.

Varandras motpoler

Att Merkel och Orbán har firat demokratin tillsammans kan nästan låta som en fars. Är det några som har kommit att symbolisera Europas – och för den delen den demokratiska världens – politiska polarisering så är det dessa två makthavare.

Under flyktingkrisens 2015 byggde Orbán taggtråd runt Ungerns gränser, medan Merkel öppnade Tyskland och manade på om solidaritet och medmänsklighet. I Ungern har pressfriheten och domstolarnas oberoende avvecklats, korruptionen ökat och den politiska oppositionens arbete har försvårats. Viktor Orbáns uttalade mål är att skapa en "illiberal demokrati", där makten tillsätts genom val men där de styrande inte begränsas av andra aktörer.

Men bara för att något upprepas tillräckligt många gånger behöver det inte vara en sanning.

Ofta kan det låta som att Ungerns auktoritära nationalister har tagit hem historieskrivningen. Att demokratins dagar är nere för räkning och att den främlingsfientliga nationalismen inte går att stoppa. Men bara för att något upprepas tillräckligt många gånger behöver det inte vara en sanning.
I själva verket går mycket av utvecklingen åt motsatt håll.

Hoppet sprider sig

I EU-valet i våras gjorde de högerextrema partierna inte den framryckning som många förutspått. Tidigare i våras byttes det korrupta styret i Slovakien ut och miljöaktivisten Zuzana Caputova blev president. I Italien håller den högerpopulistiska regeringskoalitionen på att braka samman och i Polen har vänsteroppositionen fått luft under vingarna inför valet i oktober.
I våra grannländer Danmark och Finland har högerregeringar som samarbetat med främlingsfientliga partier ersatts av socialdemokratiska statsministrar. Lyfter vi blicken ser vi människor ta över gatorna i såväl Ryssland som Hongkong för ökade fri- och rättigheter. Och Greta Thunbergs klimatdemonstration har vuxit till en global rörelse, med ungdomar som kräver ansvar och att politikerna lyssnar på dem.

Människors hopp om förändring sprider sig. Det är faktiskt möjligt att när vi ser tillbaka på 2019 kan vi konstatera att vi såg början på en ljusare värld, precis som under sensommaren 1989.

avJonna Sima