ÅSIKT

Billströms SD-flirt är inget misstag

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Peter Wixtröm
En klok karl.
LEDARE

Än slank de dit, än slank de dit och än slank de in i regeringskansliet.

Det moderata hattandet kring Sverigedemokraterna börjar få något nästan tragikomiskt över sig.

Den tidigare partiledaren Anna Kinberg Batra avsattes efter att partiets opinionssiffror kollapsat som följd av ett öppnande mot SD. Ulf Kristersson blev vald och lyckades få folk att tro att han absolut inte ville regera på SD:s bajonetter. Någon månad senare var han ute i Aftonbladet och gav tummen upp för lokala samarbeten mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna. Kort därefter ringde han upp tidningen och förklarade att han sagt fel.

Så där har det hållit på. Vaga budskap, undanglidningar, utspel som följs av snabb reträtt.

I en intervju med Dagens Industri i dag så berättar Moderaternas gruppledare Tobias Billström att han utarbetat en "parlamentarisk strategi" för att M ska kunna regera även om S, V och MP blir större än M, C, L och KD. Hur ser strategin ut? Samtal och överläggningar ska ske med Sverigedemokraterna.

Efter en beskedlig protest från Centerpartiet så gick Billström ut och korrigerade sig. Moderaterna kommer inte samarbeta eller förhandla med Sverigedemokraterna, är beskedet nu.

Det ser kanske löjligt ut, men det här är inga misstag. Det är en tillvänjningsprocess.

Även om Moderaterna byter fot kring om huruvida det går att förhandla och kompromissa med SD för att få makt så har de lämnat ett besked som de aldrig backar från: De tänker försöka bilda regering oavsett om de rödgröna partierna samlar fler röster än de så kallade allianspartierna. Och det är matematiskt omöjligt för Ulf Kristersson att bilda regering utan Jimmie Åkessons aktiva bifall.

Planen för att göra Ulf Kristersson till statsminister är en from förhoppning om att högerextremisterna ska släppa igenom den borgerliga politiken. Utan att ställa till särskilt mycket väsen. Utan att egentligen få något tillbaka.

Det är inte så lite naivt.

Ingen kan väl på allvar tro att Jimmie Åkesson - eller hans väljare - kommer nöja sig med att vara dörrmatta åt en regering som inte tänker förhandla eller köpslå.

Det där förstår förstås både Tobias Billström och Ulf Kristersson. Det är ju kloka karlar. Ändå vill de försöka, även om priset är att ett parti med rötter i nazismen för första gången kan komma att utgöra parlamentariskt underlag för en svensk regering.

Varför?

Svaret är kanske lika deprimerande som futtigt. SD är det parti i Sverige som i dag vill sänka skatten mest av alla partier. De vill skära ned rejält på resurserna till kommuner och landsting, de vill luckra upp arbetsrätten och ha fortsatt vinstfest i välfärden.

Om det handlar om att få stöd för att sänka skatter, rädda välfärdsprofitörer och urholka trygghetssystem är anständigheten ett pris Moderaterna gärna betalar.


ARTIKELN HANDLAR OM