ÅSIKT

Otrygghetschock som SD vinner på

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AFTONBLADET / 85769
LEDARE

Mellan valen 2006 och 2010 mer än fördubblade antalet väljare som röstade på Sverigedemokraterna. Vad berodde det på?

Att människor oroades över att förlora jobbet, hävdar nationalekonomen Sirus Dehdari. Han har tittat på antalet varsel om uppsägning och hur mycket Sverigedemokraternas ökade i olika valdistrikt. Dehdari menar att 31 procent av partiets ökning - cirka 56 000 röster - kan förklaras med lagda varsel. Särskilt stark är effekten i bostadsområden där det bor många okvalificerade arbetare som har invandrat.

Det är inte hela förklaringen, men oron för att förlora jobbet och bli utkonkurrerad har varit med att utlösa den våg SD rider på.

Stressen och pressen

Och folk har anledning att vara oroade. Runt om i landet sliter föräldrar med tidiga morgnar, stressar för att lämna ungarna till skolan och den eviga kampen för att komma ihåg gympapåsar och läxor. Bilen, huset och maten ska betalas. Men genom att arbeta hårt håller man näsan över vattenytan, det har vi fått lära oss.

Men vad händer om man förlorar jobbet eller blir sjuk?
I Sverige har vi haft en idé för det där och vi har kallat det inkomstbortfallsprincipen. Den går ut på att det är den förlorade arbetsinkomsten vid exempelvis sjukdom eller arbetslöshet som ska ersättas. A-kassan – en gång världens mest ambitiösa omställningsförsäkring – gav många 80 procent av inkomsten under en tid av arbetslöshet.

Att trygghetssystemen fungerat är en av de viktigaste förklaringarna till att Sverige och den svenska arbetsmarknaden ofta klarat omställningar bättre än de flesta andra. Men en kombination av politiska beslut och politisk handlingsförlamning har tagit ifrån oss den tryggheten.

En halv miljon svenskar har lämnat a-kassorna sedan Fredrik Reinfeldts regering tillträdde 2006. Bara var tionde löntagare kan få en a-kassa som bygger på deras tidigare inkomst. Är det ett problem? Den förre moderate statsministern sa för några år sedan att arbetslösa som inte får a-kassa snällt får söka ”stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt”.

Under finanskrisen för snart 10 år sedan blev 100 000 svenskar av med sina jobb. Varslen stod som spön i backen. Samtidigt utförsäkrade politikerna cancersjuka men räddade banker. Samtidigt fick pensionärer börja betala mer i skatt än miljonärer och fas 3 svällde och blev en större arbetsgivare än Volvo.

Attack på tryggheten

Kan det ha gjort något med svenskarna och vårt förtroende för politiken?
Historien visar oss att när konjunkturen viker så ökar stödet för högerpopulister och främlingsfientliga. Men historien visar också att vi kan välja hur vi ska möta och rusta oss för ekonomiska kriser.

Det finns politiska åtgärder som ökar jämlikheten och tryggheten. Sverige har prövat dem. Progressiva skatter, socialförsäkringar som fungerar efter inkomstbortfallsprincipen och likvärdiga offentliga välfärdstjänster har faktiskt fungerat förut.

Samtidigt vet vi att Moderaterna kommer att gå till val på att införa ett "bidragstak", försvaga anställningsskyddet och en politiskt motiverad lönepress.

Vad ett sådant åtgärdspaket för mer oro kommer innebära vid nästa lågkonjunktur vågar man knappt tänka på.