Överklassen är ett fängelse

BOKRECENSIONER

Gyllenhammars dotter berättar om en kärlekslös barndom i debutbok

En iskall, vacker mamma.

En älskad men frånvarande pappa.

En morfar som misshandlar sina barn.

Det är några av huvudpersonerna i romanen ”En spricka i kristallen”, skriven av Cecilia von Krusenstjerna, dotter till P G Gyllenhammar.

Foto: Lotte Fernvall
MOT KLASSAMHÄLLET Jag är emot klassamhället. Jag skulle önska att vi hade ett öppnare samhälle, säger Cecilia von Krusenstjerna, född Gyllenhammar, som debuterar som författare med En spricka i kristallen

– Jag vet att jag bryter ett tabu. Man avslöjar inte vad som pågår bakom fasaderna i överklassen.

Cecilia von Krusenstjerna har vuxit upp med en far som var chef för Volvo och under många år den mest dominerande gestalten inom svenskt näringsliv – en megastjärna som vi kunde se på oräkneliga bilder tillsammans med statsministrar, kungligheter, finansmän och andra mäktiga makthavare.

Vid sin sida hade han ständigt lika eleganta hustrun Christina. Hemma i den stora villan fanns fyra barn: Cecilia, Charlotte, Oskar och Sophie.

– I den värld jag kommer ifrån identifieras man efter hur framgångsrik man är. Den här prestationsinriktade kulturen har odlats i generationer och har naturligtvis betydelse för hur man uppfostrar sina barn.

”De vill inte barnen illa”

– I sin strävan efter att få barnen att leva upp till de krav som ställs kan man glömma bort det grundläggande – att ge sina barn kärlek och älska dem som de är. Det är inte så att dessa föräldrar vill sina barn illa, de är bara själva produkter av sin miljö.

Med P G Gyllenhammar som pappa hamnade Cecilia i en social gräddfil. Alla portar öppnade sig.

– Men jag började fråga mig: Vem är jag? Var är min egen väg? Om man inte passar in kan det kännas som ett fängelse att växa upp i överklassen. Och söker man sig ut i nya kretsar bemöts man som överklassflicka med mycket fördomar.

Mobbades i skolan

Cecilia mobbades som barn i skolan. Senare i livet drabbades hon av bulimi.

– Det handlar om kärlekslöshet, om att inte vilja bli vuxen och gå in i en könsroll. Man kan beskriva det som en destruktiv revolt mot att bli kvinna.

I dag ger hon ett intryck av lugn, att veta vad hon vill och verkar inte överdrivet rädd för de reaktioner som kan komma med anledning av hennes bok.

– Människor får diskutera och spekulera bäst de vill.

”En spricka i kristallen” handlar om Suss, en udda, känslig, liten flicka som söker sin mors kärlek – men som bara stöts bort. Hon har för tjocka lår, hon klär sig fel, uppför sig fel, hela hon är fel.

Modern bryr sig egentligen bara om en enda människa – sin man. Hela familjens liv kretsar kring fadern, som är en känd företagsledare, ständigt på resande fot och sysselsatt med viktiga affärer. Han beskrivs som varm och sympatisk och när han någon gång kommer hem på ett hastigt besök tävlar alla om hans gunst.

I denna på ytan så lyckade familj finns även en snäll och förtryckt mormor och en grym och hänsynslös morfar, som uppfostrat sina barn med järnhand och regelbundet slagit sonen sönder och samman.

”Vi umgås ofta”

När Suss i vuxen ålder tar hem sina pojkvänner accepteras de inte av hennes föräldrar och får utstå bitande sarkasmer och förödmjukelser. Suss problem är hennes svårighet att frigöra sig och hon slits mellan lojaliteterna mellan sin gamla familj och sin nya.

– Boken är en roman, ingen självbiografi. Fast visst finns det ett uns av sanning i den. När författarinnan Erica Jong fick frågan varifrån hon tog sitt material svarade hon: You take it from home. Och jag säger: Varifrån skulle jag annars ta det?

– Jag har arbetat på boken i tre år. Jag har dramatiserat, fantiserat och det har varit ett lustfyllt arbete. Att skriva är som att vara skådespelare och själv spela alla roller.

Hennes föräldrar har läst boken och säger att de står bakom henne.

– Vi umgås ofta, det finns ingen konflikt hemma.

Fakta: Cecilia von Krusenstjerna

Ingalill Mosander

ARTIKELN HANDLAR OM

Böcker