ÅSIKT

Marknaden styr våra digitala behov

Cecilia Djurberg om rapporten Svenskarna och internet

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: TT
Mark Zuckerberg.
KULTUR

I årets upplaga av Internetstiftelsens rapport "Svenskarna och internet" står att läsa att 98 procent av Sveriges befolkning idag har tillgång till internet i hemmet och att andelen som inte alls är uppkopplade minskar.

Nio av tio har en smart mobiltelefon som de använder dagligen, och den är det vanligaste redskapet för att koppla upp sig. Men fortfarande är det cirka en halv miljon personer som inte alls använder internet i Sverige och ytterligare 600 000 gör det mer sällan än varje dag. Det tydligaste sambandet för att inte koppla upp sig dagligen handlar om ålder, då tre fjärdedelar av dessa personer är över 65 år.

Samtidigt konstateras att var fjärde spädbarn numera använder internet, för att till exempel se på video, samt att alla under 26 år tittar på Youtube.

Den såkallade digitala klyftan minskar alltså, men fortfarande är det tydligt att vanor och kunskap kring internetanvändandet varierar. Enligt rapporten är det vanligaste skälet till att inte använda internet idag ointresse. Säkerhets- och integritetsrisker på nätet nämns överraskande nog inte ens i sammanhanget.

Å ena sidan kan man se det som ett problem att 1,5 miljoner svenskar inte använder mobilt bank-id. Å andra sidan bör man påminna sig om att också den tjänsten, precis som andra som påverkar den digitala utvecklingen, tillhandahålls av ett vinstdrivande företag som i det närmaste fått monopol på våra möjligheter att betala räkningar och utföra samhällsviktiga tjänster. Och alltså har ett enormt ansvar för svenska folkets allra känsligaste, digitala information.

Den digitala infrastrukuren är uppbyggd av marknaden och samtidigt som den på flera plan underlättar våra liv gör den oss sårbara.

Våra digitala vanor handlar inte enbart om vilka behov vi har, eller ursprungligen haft, utan drivs till stor del på av företag som sett till att skapa nya behov och designa sina tjänster på ett sätt så att vi ska fortsätta se dem som oumbärliga. Så handlar bekräftelselooparna vi sugs in i på sociala medier om smart psykologi som utnyttjar människors fåfänga eller tendenser att utveckla beroende, för att stimulera fortsatt användande och gynna annonsförsäljningen.

I debatten om de så kallade techjättarnas makt adresseras allt som oftast Facebook, som avkrävs ansvar för allt möjligt. Men nu minskar Facebook-användandet och vi har förändrat vårt beteende på plattformen, vilket tyder på att Facebook inte längre har lika stor makt över våra liv.

Techföretagen har givetvis följt debatter och forskarlarm om de negativa sidorna av att använda deras produkter och tjänster, och börjat anpassa dem för att fortsätta framstå som attraktiva för användarna. I den senaste uppdateringen av min mobiltelefon fick jag exempelvis en ny funktion som kan hjälpa mig att ta bättre kontroll över min, och mina barns, skärmtid.


Likaså kämpar Facebook för att återupprätta förtroendet efter Cambridge Analytica-skandalen och pratar allt mer om integritet och säkerhet, men förra veckan avslöjades att hackare nyligen kommit åt 50 miljoner användares konton.

Tack vare teknikföretagens oro för att tappa kunder, har vi kommit en bit på väg i att börja lösa de problem som de en gång gav oss, men fortfarande finns mycket kvar att lära sig för många användare om mekanismerna som styr våra digitala liv.

ARTIKELN HANDLAR OM