ÅSIKT

Därför är Jila Mossaed ett utmärkt val

Ali Shafiei om en ledamot som fortfarande tystas i Iran

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: TT
Jila Mossaed ersätter Kerstin Ekman på stol nr 15 vid en högtidssammankomst under torsdagen.
KULTUR

Jag häpnade när jag hörde att Jila Mossaed valts in i Svenska Akademin. Jag satt i bilen på väg hem efter sista tolkuppdraget från Arbetsförmedlingen, och upprymd stannade jag på en busshållplats för att ostörd följa nyheterna på radio.

Denna ödmjuka, anspråks­lösa och tystlåtna poet – vem är hon? 

Jila Mossaed blev känd i Iran 1976 för sina tre kassettband, avaz e faslha va rangha (Årstidernas och färgernas sång), där hon skrivit text till folkkära barnsånger. Hon jobbade i ett statligt verk och medverkade i barn- och ungdomsprogram i radio och tv. 

När mullorna tog över 1979 sparkades hon liksom tusentals andra som inte var regim­troende ut ur den statliga sektorn. Hon blev arbetslös. Hennes första diktsamling, Gazalan chalak Khatereh, (Minnens raska rådjur) fick hård, närmast hotfull kritik i den statliga pressen. 

Hundratals författare, poeter, konstnärer musikanter och artister fängslades och torterades. En del avrättades. Den folkkära poeten Saeed Sultanpour arresterades på sitt bröllop. Några dagar senare fick hans brud ta emot den arkebuserade kroppen. Efter det lämnade tusentals intellektuella och oliktänkande Iran. Jila Mossaed var en av dem. Hon var 38 år.

Livet i exil började inte lätt. Det nedstämda kan man se i hennes poesi från den tiden: ”Jag vill inte dö i en stad där dess folk inte ens kan uttala mitt namn rätt.

Det tog tio år för Jila Mossaed att ge ut sin första diktsamling på svenska, Månen och den eviga kon (1997). Kritikerna menade att hennes poesi gör det svenska språket rikare. Hon är flerfaldigt belönad och 2015 erhöll hon Aftonbladets litteraturpris.

Svenska Akademiens val har hyllats i Sverige och av exliranier världen över, men i det gamla hem­landet är det ­iskallt. Till och med de reformvänliga medierna har varit tysta om nyheten, förmodligen rädda för repressalier.

I sin poesi och i debatter har Jila Mossaed fortsatt att ifrågasätta mullorna i Teheran. I en intervju med persisk radio, Radio Farda som sänds från Prag, hyllade hon Kerstin Ekman för hennes modiga agerande när Svenska Akademien tog passiv ställning mot Khomeinis dödsfatva mot Salman Rushdie.

Jag känner inte den minsta tvekan om att Jila Mossaed med sin värdefulla ryggsäck full av litterära erfarenheter, med rötter i den gamla persiska poesin, kommer att bli en stor resurs för den skadeskjutna Svenska Akademien.

Ali Shafiei

ARTIKELN HANDLAR OM

Poesi

Iran