ÅSIKT

Terroristen är en influencer

Caroline Ringskog Ferrada-Noli om sociala medier och attacken i Christchurch

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Internet är verkligen trasigt. En rasist har mördat 50 muslimer och livesänt det på Facebook.

Ja, alla vet ju att bland de oskyldiga offren fanns barn. Videon spreds på några sekunder från bland annat nätforumet 8chan till Youtube och Instagram, där vi alla står som på en strand för att ta emot informationen. Vågorna är internet.

När terroristen i Nya Zeeland gick live på Facebook var det en våg han manipulerade, tvingade folk bli översköljda av. Dådet blev ”innehåll”. Att göra innehåll på terror är bara en variant av det nya kändisskapet och narrativet som sociala medier kan innebära. Kriteriet verkar vara om man vill tillräckligt gärna. Det handlar inte ens om att kunna eller ha en smartphone, utan om att oredigerat ha lust att fylla i sin historia.

Det känns äckligt att säga det, för inte vill jag skugga de gulliga tjejerna som rear ut sina iscensatta liv med fula kläder från Lindex, men mördaren opererade som en influencer.

Det finns en berättelse han vill berätta, en dramatik, ett manus redan skrivet. Det fanns en publik och en följarskara.

Tidskriften New Yorker skrev intressant i lördags om detta, hur sociala medier blev en komponent i dådet.

Neima Jehroni intervjuade UCL-professorn Sarah T Roberts som i sin forskning belyser hur livestreaming inte bara speglar världen utan också skapar den.

Utan livefunktionen, ingen livesändning och utan livesändning inget dramatiskt massmord är en tanke som går att spekulera i. Storytellingen, den här gången, gjordes av mördaren och inte, som traditionellt, av medierna efteråt.

Kanalen skapar narrativet. Själva mediet, i detta fall en livesändning från Facebook är skapande och förutom världssorg måste dådet förstås som en sorg över teknologin.

”Det finns inte nog med moderatorer i världen för att övervaka alla livesändningar”, säger Roberts.

Allt innehåll behöver modereras men problemet är extra utmanande med live.

Roberts siar om hur i framtiden kanske apparaterna vi använder kommer kunna identifiera våldsamt innehåll och vägra bidra till innehåll. Så är det inte i dag.

På Twitter rörde toppdiplomaten Jan Eliasson vid just den besläktade smärtpunkten: kändisskapet. Hans analys är att Breivik var en narcissist som bara ville bli känd, samma med NZ-mördaren. Eliasson har ingått i en pakt med sig själv att aldrig nämna deras namn, aldrig kanalisera deras ondska.

Tyvärr är Facebook, Youtube och Instagram inte värderande på det sättet, men insikten, i alla fall för mig, efter det ofattbart brutala vulgära äckliga dådet, är att sociala medier kan vara mer än speglande. De är ett incitament. Att mörkret medieras förstärker det. Det förstår en influencer.

avCaroline Ringskog Ferrada-Noli

ARTIKELN HANDLAR OM