ÅSIKT

Kärleksjätten hotar svenska bokförlag

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

avMartin Aagård

Biografin om Petter Northug kommer att förändra bokmarknaden för all framtid

Joyce Carol Oates (född 1938).

I dagarna släpps skidstjärnan Petter Northugs efterlängtade biografi på svenska.

I boken som skrivits av norske NRK-journalisten Sverre M Nyrønning får vi äntligen veta hur hög promillen var när han körde i diket med sin sponsrade sportbil (1,65) och dessutom lite detaljer om hur han fick hjälp av helbrägdagöraren Snåsamannen inför tävlingarna i Val di Fiemme. Men i grund och botten är det bara ännu en helt vanlig biografi över en framgångsrik idrottares karriär.

Det är egentligen bara en sak som är lite märklig.

Northug – en biografi publiceras av romantikförlaget Harlequin. Och det är förlagets första – och troligen sista – bok som i princip helt saknar kyssar och smek.

Visst skulle Northug vara den perfekta hjälten i en kärlekshistoria i Tour de ski-miljö. Toppluveklädda damer skulle bli som vax i de armar som stakat fram så många osannolika spurtsegrar, men det är inte därför de ger ut den.

Bakgrunden är en helt annan.

Och det kommer att förändra den svenska bokmarknaden i grunden.

Harlequin är ett från början kanadensiskt förlag, grundat 1949, som blivit ett av de mest välkända och samtidigt bespottade varumärkena i den litterära världen. Deras ändlösa pocketbokserier med romance, som det heter, bygger på ett ständigt upprepat koncept – kyska kärlekshistorier med suggestiva omslag och lyckliga slut.

Förlagets framgångar är efter dryga 60 år fortfarande monumentala. Bara i Sverige säljer man en miljon böcker om året. Något som inte syns i bokstatistiken eftersom Harlequin inte ingår i Förläggarföreningen.

Man ger ut cirka 30 titlar i månaden. Det betyder att Harlequin på svenska publicerar en bok om dagen, året runt, varje år. På engelska är siffran osannolika 110 titlar i månader, det vill säga, mer än tre böcker om dagen. Hur många som läses är kanske något mer oklart. Harlequin säljs inte bara i lösnummer utan även i form av prenumerationer. En Harlequinpocket bör kanske betraktas som ett sorts mellanting mellan bok och periodisk tidskrift.

Genrerna eller ”linjerna” som det heter på Harlequin-språk är sedan länge väletablerade. ”Historisk romance” är för tillfället väldigt populärt. Enligt förlagschef Anna Svedbom kan Downton Abbey vara en bidragande orsak. Romantik i sjukhusmiljö har fått ett jätteuppsving på sistone. 

Men utgivningen förändras så smått i takt med omvärlden. Efterfrågan på mer erotiskt innehåll har ökat efter 50 shades of Grey. Genren ”Gay romance” är populär globalt, men har ännu inte lanserats i Sverige. ”Latino romance” likaså.

Även bokomslagen som förlaget lägger mycket omsorg på har moderniserats. I alla fall en smula. Läsarna vill numera hellre vila ögonen på barbröstade vuxna män än manliga modeller i tjugoårsåldern.

Och kanske håller statusen för denna klassiska skräplitteratur på att öka så smått. Författarna skriver i alla fall inte enbart under pseudonym längre. Nora Roberts började sin karriär som Harlequinförfattare, men är i dag världens största bestsellerförfattare. Nu söker förlaget till och med efter svenska författare som ska skriva romantik i svensk miljö, en genre det även finns sug efter internationellt.

I maj köptes Harlequin upp av den globala förlagsjätten Harper Collins och företaget meddelade för en vecka sedan att det byter namn. Harlequin kommer att finnas kvar som varumärke, men blir en del av världens näst största bokförlag som ägs av medieoligarken Rupert Murdoch.

Köpet beror inte bara på att historier om kärlek på lasarett är riktiga storsäljare. Harper Collins vill använda Harlequins kontor som språngbräda för internationell expansion.

Tidigare har Harper Collins sålt översättningsrättigheterna på sina böcker till nationella förlag. När Joyce Carol Oates ges ut på svenska så är det Albert Bonniers som gör det.

Det ska ändras nu. I framtiden vill Harper Collins ge ut Joyce Carol Oates på svenska, i Sverige. 

Det här är något av en gamechanger för förlagsbranschen.

Nora Roberts (född 1950)

Förlagets första steg i Sverige var att snabbt köpa rättigheterna till Northug-biografin. Att den gavs ut under namnet Harlequin beror helt enkelt på att namnbytet inte hunnit gå igenom.

Det här är samma modell som till exempel tv-bolaget HBO anammat. I stället för att sälja sina tv-serier till svenska kanaler så startar de HBO Nordic och får hela kakan själva. På en vikande marknad vill de globala jättarna ha allt större intäkter från kringförsäljningen.

Men Harper Collins tänker inte begränsa sig till översatt litteratur, enligt Anna Svedbom. Planen är att köpa över etablerade svenska författare och börja odla svenska författarskap från grunden.

Daniel Sandström, förlagschef på Albert Bonniers förlag, ser inte nyheten som ett dråpslag mot svenskt förläggeri. Det är en del av globaliseringen man får räkna med.

– Svenska förlag kommer också fortsättningsvis att ge ut översatt litteratur. Det finns ingen anledning att ändra publicistisk inriktning bara för att konkurrensen ökar.

Foto: AP
Mediemogulen Rupert Murdoch.

Till skillnad från helt digitala branscher, som musik och tv kräver bokförsäljning stor kännedom om den lokala marknaden, menar Sandström, som inte fruktar att helt förlora författarskap som Oates. Författarna och deras agenter kommer inte tycka att det är en bra idé att ha samma distributör i hela världen, menar han.

– En typisk strategi som man kan fatta i styrelserum, utan att ge sig i kast med den faktiska verkligheten.

Men vad betyder detta för litteraturen?

Nora Roberts är som sagt världens bäst säljande författare. En groteskt produktiv skribent som till dags dato skrivit cirka 200 kärleksromaner. Redan i dag ges hon ut av både Harlequin och Albert Bonniers förlag.

Att globalisering inte innebär att mångfalden blir större visste vi ju redan, men kritiken mot att svenska förlag skulle ha monopol på den svenska bokmarknaden känns plötsligt lätt provinsiell.

ARTIKELN HANDLAR OM