Ja, jag använder ibland surfplattan som barnvakt

Jag struntar i WHOS:s rekommendationer om skärmtid

Våren har kantats med långhelger fyllda med massor av lek, äventyr – och timmar framför surfplattan. För ja, jag använder ibland plattan som barnvakt. Och med största sannolikhet har vi överskridigt WHO:s rekommendationer flera dagar i rad.

Visste du att världens högsta byggnad heter Burj Khalifa? Att det är hanarna som är gravida hos sjöhöstarna och att ”hej” på kinesiska är Nǐ hǎo? Det vet min fyraåriga dotter tack vare surfplattan. I april kom världshälsoorganisationen (WHO) för första gången med internationella riktlinjer kring surfplattor för barn. Noll skärmtid för barn under två år – och så lite som möjligt för barn mellan två och fem år, men högst en timme per dag. Snabbt kom pekpinnarna svingande från höger och vänster. Hedenhösförespråkarna stoltserade med att de MINSANN hade WHO på sin sida.

 

Och nej, det finns kanske inte hälsostudier på att barn mår bra av skärmtid. Men vet ni, barn är människor med olika behov precis som vi vuxna. På fyraåringens förskola är Mästerflygarna, Sommarskuggan och My little Pony populära samtalsämnen och lekar just nu. Hur tror du att det skulle vara för dig att inte ha möjlighet att hänga med i lunchrummets samtal? För nej, det finns säkerligen inga hälsostudier kring vuxna och skärmtid heller men rent livskvalitetsmässigt så gillar jag att slappa framför TV:n på kvällen.

Varför skulle barnen inte få samma behov tillfredsställt?

Istället för att fokusera på det negativa tycker jag att vi borde lyfta alla möjligheter och goda exempel som finns, både med skärmar och lek. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vår fyraåring kommer att få titta på program och spela spel på sin platta under vårens långhelger precis som vanligt. Med största sannolikhet kommer vi att överskrida WHO:s riktlinjer eftersom hon tittar både på morgonen när vi fixar oss och lite på kvällen när vi lagar middag. Om man utöver det räknar bort tolv timmar för sömn återstår ändå minst tio timmar per dag med aktiviteter. Timmar att leka tillsammans, läsa böcker, upptäcka parker, spela fotboll, pyssla och göra utflykter.

 

Avslutningsvis skulle jag vilja säga en grej om WHO, och varför jag tycker att man ska ta deras rekommendationer med en nypa salt. Fram tills bara för några dagar sedan klassade de transpersoner som sjuka i en psykiatrisk sjukdom. Det om något tycker jag är ett tecken på hur hopplöst efter övriga samhället de är, i alla fall i vissa frågor.


  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!

avAngelica Öhagen

ARTIKELN HANDLAR OM