ÅSIKT

Slopa barnbidraget – det gynnar rika familjer

Debattörerna: Höj andra bidrag riktade till familjer som har det svårt i stället

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: JOHNÉR
Barnbidraget motsvarar ett par utlandsresor om året. Det är orimligt, menar Isak Kupersmidt och Siri Steijer.
DEBATT

DEBATT. Barnbidraget går snarare till rika än fattiga familjer. Det bör därför avskaffas och ersättas med höjt bostadsbidrag för dem som behöver hjälp.

Nyligen höjde regeringen barnbidraget, med motiveringen att hjälpa fattiga familjer. Tre barn ger nu 53 760 kronor om året, skattefritt. En familj med sex barn får 140 000 kronor om året. 

De flesta familjer i Sverige har två barn, och även för dem är bidraget generöst. Som småbarnsmamman Lotta Lexén skrev i Expressen nyligen motsvarar det för hennes familj ett par utlandsresor om året, eller fem nya Iphones.

Barnbidraget är ovillkorat och betalas ut till alla föräldrar bosatta i Sverige. Normalt sett ges det till och med det kvartal barnet fyller 16 år och de som sedan börjar på gymnasiet får samma belopp i studiehjälp. För skattebetalarna är det väldigt dyrt: Nästa år beräknas kostnaden till hela 37 miljarder kronor, vilket är lika mycket som försörjningsstödet och a-kassan tillsammans.

Det påstås ofta att barnbidraget gynnar de minst bemedlade familjerna, och att det omfördelar inkomst över livscykeln. Det är inte sant.

För personer som aldrig får barn är systemet uppenbart en förlustaffär eftersom de aldrig får valuta för pengarna de betalar in i skatt för att finansiera bidraget. Dessutom har familjer med barn relativt höga inkomster jämfört med barnlösa, vilket späder på orättvisan ytterligare. Det är också tydligt att familjers inkomst är högre ju fler barn de har. Fattiga familjer och barnlösa betalar alltså för rikare familjers barnbidrag.

Att pengar först ska betalas in i skatt och sedan återbetalas genom Försäkringskassan är också ett rent slöseri med skattepengar. Det skapar byråkrati och driver upp skadliga marginalskatter.

I en ny rapport föreslår vi att barnbidraget och studiehjälpen avskaffas helt och att andra bidrag höjs med motsvarande belopp för familjer som har det svårt. Redan i dag skulle försörjningsstödet automatiskt kompensera bortfallet i inkomst för de allra mest utsatta.

För att ersätta de som lever på andra bidrag än försörjningsstödet, eller har en låg inkomst men barn att försörja, kan bostadsbidraget höjas genom att det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs med 1 250 kronor per barn för ett till tre barn och att avräkningen ökas från 20 till 25 procent. Det skulle öka träffsäkerheten mot fattiga familjer avsevärt.

Reformen skulle spara 32 miljarder skattekronor årligen. För de pengarna skulle exempelvis kommunalskatten kunna sänkas med två procentenheter, vilket för en genomsnittlig heltidsarbetande motsvarar runt 5 700 kronor per år.

Sverige behöver fundera på hur kostnaderna för välfärden ska prioriteras och finansieras. Bidrag bör endast betalas ut till dem som verkligen behöver ekonomiskt hjälp för att klara sig. De ska inte vara ett sätt för staten att blidka privilegierade grupper i samhället, på bekostnad av de som har det svårt.

Allianspartierna har tyvärr accepterat höjningen av barnbidraget i sina budgetmotioner, trots att de generellt kritiserar bidrag till dem som inte behöver. Det är inkonsekvent av de borgerliga partierna, som även borde motsätta sig allmänna lyxbidrag till välbärgade familjer.


Isak Kupersmidt, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och författare till rapporten
Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Höj din röst – filma och skicka in din viktigaste valfråga 00:28