ÅSIKT

Inför miljözoner på vattnet runt Sverige

Debattörerna: Sjöfarten är en större miljöbov än flygtrafiken

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Nio av tio kryssningsfartyg som anlöper Stockholms hamn står med dieselmotorerna igång för att generera el medan de ligger vid kaj. Ett enda sådant fartyg släpper ut lika mycket koldioxid som 700 tomgångsgående långtradare, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. Elbilar är status på våra vägar och flygskam får allt fler svenskar att dra ner på flygandet. Men inom sjöfarten tycks man fortfarande vara immun mot klimatvänliga tendenser – särskilt när det gäller de största kryssningsfartygen.

Det är dags att sätta press på sjöfartens klimat- och miljöanpassning och införa miljözoner också på vattnet.

Det senast året har präglats av allt intensivare fokus kring flygets miljörelaterade påverkan och utsläpp. Det är bra. De allt tuffare miljöreglerna för vägbunden trafik och fordonsindustrin debatteras intensivt och ofta. Det är också bra.

Vad som är långt ifrån bra är att sjöfarten av någon anledning hamnat i betydande radioskugga i sammanhanget. Det är dags att ändra på det.

Nyligen avslöjade SVT i en serie reportage att bara den inhemska sjöfarten står för närmare dubbelt så mycket luftföroreningar och växthusgaser än man tidigare redovisat och trott. Totalt 662 000 ton årligen, att jämföra med inrikesflyget som släppte ut 554 000 ton.

Internationella kryssningsfartyg och dess rederier är inte bättre. The Guardian sammanställde 2016 fakta som visar att ett skepp för knappt 9 000 passagerare ut svaveldioxid motsvarande 376 miljoner bilar, koldioxid som 83 678 bilar och mer kvävedioxid än all trafik som passerar genom en medelstor stad.

Nio av tio kryssningsfartyg som anlöper Stockholms hamn står med dieselmotorerna igång för att generera el medan de ligger vid kaj. Ett enda sådant fartyg släpper ut lika mycket koldioxid som 700 tomgångsgående långtradare. I Stockholm stod kryssningsfartyg i fjol i hamn med motorerna igång 4 424 timmar.

Det är för dessa fartygs skull som Trafikverket och Sjöfartsverket vill spränga upp en ny farled, Horstensleden, rakt igenom Stockholms unika ytterskärgård till exempel.

Sjöfarten runt Sverige släpper ut mer än dubbelt så mycket kväveoxid som all trafik och industri på land. Och alltså mer än flyget.

Koldioxidutsläpp bidrar mycket aggressivt till den globala uppvärmningen. Här finns i dag inga gränser för sjöfarten, vare sig i Sverige, Östersjön eller internationellt vatten.

Detsamma gäller kväveoxid som påverkar vår närmiljö genom försurning och övergödning av våra vattendrag och mark. Nya strängare regler börjar visserligen gälla från 2021 men de gäller endast nya fartyg vilket i realiteten gör att det kommer dröja 25 till 30 år innan effekten blir märkbar.

På våra vägar har elbilarna blivit en statussymbol och flygskam ett vedertaget begrepp i debatt och media. Men vår sjöfart tycks fortfarande vara immun mot den sortens tendenser. Fartyg kring våra kuster och i våra hamnar fortsätter att tanka bunkerolja som framställs av råolja och förorenar luften kraftigt, både i närmiljö och i atmosfären.

Internationell tung sjöfart präglas fortfarande av svag miljölagstiftning, i jämförelse med vägtrafik eller stationära källor. Men möjligheterna till förbättringar är många och det råder ingen brist på tekniska lösningar för att minska utsläppen från sjöfarten.

Nu är det dags att också sätta klimatpress med hjälp av ordentligt regelverk.

Vi anser att det har är hög tid att sätta klimatpress även på sjöfarten genom att bland annat införa miljözoner även på vattnet. Och varför inte börja i Stockholms hamn?

Miljözoner är inget nytt fenomen. På land finns de redan i städer, områden och för specifika fordon. Snart inrättas exempelvis en ny miljözon på Hornsgatan i Stockholm. Och Inom flyget har man sedan länge miljövänlig inflygning, så kallad grön landning.

Sverige bör ta möjligheten, som första land i världen, att införa miljözoner för våra större farleder från internationellt vatten samt i våra större hamnar i synnerhet. På så vis ökar trycket på sjöfartens miljöanpassning som går alldeles för långsamt.

Stockholm stad är ett utmärkt område att börja denna omställning på. Med detta sagt riktar vi oss särskilt till de två personer som har den politiska makten att faktiskt åstadkomma detta:

Så Daniel Hellden, trafikborgarråd, och Tomas Eneroth, infrastrukturminister – bollen är er. Låt Stockholm bli den första staden i världen som inför miljözoner på vattnet för tung sjötrafik. Ställ samma krav som den tidtabellsbundna Finlandstrafiken med Tallink Silja och Viking Line så föredömligt följer.

Det är hög tid för den tunga sjöfarten och de internationella kryssningsbolagen att på allvar ta sitt ansvar för miljö, klimat och allas vår hållbara framtid. Och göra det nu.

Om 20 till 30 år är det för sent.


Johan Larsson, Hela Skärgården
Magnus Odin, Hela Skärgården
Johan Hernmarck, Hela Skärgården
Initiativet Hela Skärgården sprider kunskap, skapar opinion och verkar för en hållbar utveckling och miljö av skärgården.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

ARTIKELN HANDLAR OM