ÅSIKT

Makten viktigare än allt för Miljöpartiet

Carl Schlyter: Jag ställer inte upp för ett parti som inte försvarar sina ideal

Foto: TT
Dagens miljöparti anser att regeringsmakten i sig är så värdefull att man till och med får tåla vapenexport till flera av jordens värsta diktaturer, skriver Carl Schlyter.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Politik är viktigt, spännande och ofta väldigt meningsfullt. Besluten man fattar kan hjälpa människor till bättre liv. Djur, natur och framtida generationer är beroende av politiska beslut som ger dem drägliga villkor.

Ofta består politiska beslut av mindre förändringar och steg i rätt/fel riktning. Ingen förväntar sig att få igenom allt man vill under en mandatperiod. De flesta engagerar sig i politik för de tror att världen och Sverige kan bli bättre och man arbetar för det.

I regeringsställning har man stora förutsättningar att göra det, men man blir också ansvarig för allt det man inte hinner ändra på eller dåliga beslut som andra i regeringen vill göra. Normalt avgörs slutresultatet av en kompromiss alla kan leva med.

Ibland handlar dock politik, även i regeringsställning, om värderingar och ideal.

Ibland måste man riskera regeringsmakten för att försvara sina ideal, de grunder man vill att ett samhälle ska vila på. Miljöpartiet har under regeringstiden flera gånger behövt hantera frågor av grundläggande vikt för vår samhällsbild. När vi accepterar utförsäljning av Vattenfalls kolgruvor är det en jätteaffär som motsvarar många års utsläpp från Sverige.

En kompromiss hade varit att i samarbete med tyska politiker i en gemensam satsning visa hur statligt ägaransvar kan tas i klimatkrisens spår. Det hade bara gått om socialdemokraterna visste att vi var villiga att offra regeringsmakten för sakpolitiken. När flyktingpolitiken stramas åt går det att kompromissa.

Det finns dock en gräns för hur länge unga människor ska leva i ovisshet om sin framtid eller när familjeåterförening hindras trots att den mesta forskningen visar att det påskyndar integration och leder till bättre hälsa. Accepterar vi sådana beslut hotas våra värderingar, ett annat beslut hade krävt att vi riskerat att själva kastas ut för att vinna, dock endast från regeringen, inte landet.

Trots flera bra beslut från regeringen ökar utsläppen och miljöskatternas andel av skatterna minskar. Det beror huvudsakligen på hög tillväxt och snabbt växande kapitalvinster för spekulanter.

Vi jobbar och stressar ihjäl både oss själva och planeten. Den mest grundläggande skillnaden mellan regeringspartierna är att S menar att arbetet är grunden för allt annat, vi lever för att arbeta, medan MP menar att vi arbetar för att leva. När samhället utvecklas finns det utrymme för reformer. S och andra partier vill öka tillväxten, köpkraften och ser människan som huvudsakligen en ekonomisk varelse.

Miljöpartiets traditionella syn har varit att utveckling, robotisering med mera ska användas för att korta arbetstiden och låta de icke-materiella bitarna av livet växa. Mer tid för personlig utveckling, relationer. Ge alla människor utrymme i vardagen att bli uppskattade för den man är och det man gör, utanför arbetslivet och det man konsumerar.

Denna förändring krävs annars blir det rent tekniskt omöjligt att lösa global rättvis tillgång till jordens resurser och rädda klimat och ekosystem. Oavsett vilken väg vi väljer kommer vi få teknisk utveckling, den avgörande frågan är om vi ska använda den för ständigt ökad konsumtion och stress, eller utveckla de andra bitarna i livet och få mer tid att leva. Särskilt här hade vår regeringspartner behövt känna att vi var villiga att sätta sakpolitiken före regeringstaburetter.

I förra veckan träffade jag Dalai Lama och fick en chans att lyssna på honom. Vi diskuterade vikten av att förstå andras behov och att mellanfolkliga förbindelser från folk till folk minskar risken för krig och att dåliga ledare leder oss till krig.

Precis som oss har Tibets folk en mäktig granne man inte alltid kan lita på. Hans titel är också ”världsfredens kämpe”, det var också en gång Miljöpartiets ideal. Men nu följer vi med de andra partierna i upprustning och konfliktretorik.

Miljöpartiet är moget för att sitta i regering, våra ideal är förenliga med regeringsmedverkan, men för att ha en chans till framgångsrikt regerande som litet parti med en annan världsbild måste man redan innan man sätter sig i regering reda ut principerna för hur dessa värderingskonflikter ska hanteras och göra klart att om politiken hamnar för långt bort från värderingarna blir opinionsbildning och idealen viktigare än regeringsmakten.

Den som inte vågar riskera regeringsmakten för sakpolitiken, blir till slut maktlös. Dagens miljöparti anser att regeringsmakten i sig är så värdefull att man till och med får tåla vapenexport till flera av jordens värsta diktaturer.

Jag har meddelat att jag inte kommer ställa upp till omval. Jag hade goda chanser att komma in i Riskdagen från en eller två valkretsar, men precis som min princip för regeringsmakten är jag inte heller villig att sätta mig i Riksdagen på vilka villkor som helst.


Carl Schlyter, riksdagsledamot (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.