ÅSIKT

Inte ens våra företag vinner på ett svagt fack

Debattörerna: Andra tar efter den svenska modellen – vi nedmonterar den

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT / Ola Hedin
Samtidigt som omvärlden omprövar sin syn på facket kan vi konstatera att vi här i Sverige, trots våra framgångar, riskerar att genom politisk klåfingrighet försvaga facket och den svenska partsmodellen, skriver debattörerna.

DEBATT. Under de senaste decennierna har det i många länder förts en kamp mot fackföreningsrörelsen, många gånger en framgångsrik sådan för de politiker och andra aktörer som sett ett värde i att försvaga löntagarna och deras organisationer.

I de flesta länder har fackets ställning försvagats och antalet medlemmar sjunkit. Detta har i sin tur lett till en stagnerad löneutveckling och ökade ekonomiska klyftor. Detta var också syftet för de som varit övertygade om att en sådan utveckling leder till ökad tillväxt och ett bättre företagsklimat.

Men Sverige är på många sätt ett undantag. Här har vi under de senaste decennierna haft en lönebildning där alla löntagargrupper har fått stora reallöneökningar. På det stora hela levererar den svenska arbetsmarknadsmodellen där starka och självständiga parter förhandlar med varandra. Genom partsöverenskommelser finns det en flexibilitet där reglerna kan utformas utifrån vad som är bäst för enskilda löntagare, företag och branscher.

Det finns också ett stort folkligt stöd för fackföreningarna. Även om det inte saknas kritik mot enskilda ”fackpampar” eller mot hur organisationer agerat i vissa lägen. I en undersökning från Novus som tankesmedjan Futurion beställt, svarar 72 procent att facket bidrar till ökad anställningstrygghet.

Undersökningen visar även att det finns en stor majoritet som anser att facket bidrar positivt till demokratin, välfärden och löneutvecklingen. Tre av fem svarar att facket bidrar till deras framtida löneutveckling.

Svenska folkets bild stämmer också överens med slutsatserna i en ny forskningsöversikt – ”Vad är grejen med facket?” – från Futurion. Där återges den forskning som finns om fackföreningarna och deras betydelse för länders och människors välstånd och demokratiska utveckling. Slutsatsen är att starka fackföreningar inte bara är bra för löntagarna utan även för företagen och för samhället i stort.

De länder i världen som har de starkaste fackföreningarna, de nordiska, är också de länder som ligger i topp i både index över företagsklimat, välstånd och i faktorer som lycka, jämlikhet och frihet. Det är alltså fel att hävda att det finns en motsättning över tid mellan å ena sidan jämlikhet och trygga löntagare, och å andra sidan tillväxt och växande företag.

Aktörer som OECD, Världsbanken och IMF, som historiskt har varit negativa till facket, har tänkt om. Idag lyfter de fram den nordiska arbetsmarknadsmodellen som ett föredöme och konstaterar att de stora och ökande ekonomiska klyftorna är ett hot inte bara mot välståndet, utan också mot demokratin. Det finns få vinnare i samhällen som inte håller ihop.

Samtidigt som omvärlden omprövar sin syn på facket kan vi konstatera att vi här i Sverige, trots våra framgångar, riskerar att genom politisk klåfingrighet försvaga facket och den svenska partsmodellen.

Som exempel kan nämnas förslagen om att genom lagstiftning detaljstyra uppsägningsreglerna vilket begränsar parternas rätt att teckna avtal. Futurions opinionsundersökning från Novus visar att det inte finns stöd för en sådan politik, som skulle äventyra en väl fungerande modell för lönebildning och som har skapat trygghet på arbetsmarknaden.

Ett antal studier, inte minst en studie av nationalekonomen Sirus Dehdari som redovisas i rapporten ”Populismen verkliga orsaker” från Futurion, visar att ökad upplevd arbetsmarknadsoro leder till ett ökat stöd för auktoritära och populistiska rörelser. Om politikerna vill undvika en sådan utveckling bör de inte försvaga en modell som fungerar väl och som historiskt har levererat och varit bra både för löntagare och näringslivet.

Det är i stället angeläget att värna den svenska partsmodellen, som innebär att Sverige är bättre rustat än de flesta länder att möta denna utvecklingen. Arbetslivet genomgår just nu stora förändringar, inte minst till följd av automatiseringen som tar bort och förändrar många arbetsuppgifter. Detta innebär också påfrestningar för individer och på samhällsnivå. Modellen bör därför utvecklas i stället för att försvagas.


Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Carl Melin, forskningsledare Futurion och rapportförfattare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM