ÅSIKT

En liberal kröker inte ryggen för SD

Debattören: Samarbete med Löfven är betydligt bättre än med Sverigedemokraterna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Att kröka rygg för Jimmie Åkesson och låta SD få inflytande över regeringspolitiken vore ett alldeles för högt pris att betala, skriver den liberala debattören Malin Lernfelt. Bilden är ett montage.
DEBATT

DEBATT. Två veckor. Så lång tid har Ulf Kristersson (M) på sig att samla tillräckligt stöd för att få riksdagens godkännande som statsminister. Jag hoppas att han lyckas. Men inte till vilket pris som helst.

Inte om det innebär ett samarbete med det parti som står för allt som liberalism inte är. Att kröka rygg för Jimmie Åkesson och låta SD få inflytande över regeringspolitiken vore ett alldeles för högt pris att betala.

Moderatledaren har visserligen sagt vid upprepade tillfällen att ett samarbete det inte är aktuellt. Men trycket att släppa in SD i värmen är hårt, både inifrån hans eget parti och utifrån.

Att de värdekonservativa kristdemokrater och reaktionära gammelmoderater som på senare tid vädrat morgonluft med glädje välkomnar ett nationalistiskt populistparti som SD in i värmen, förvånar inte.

Men att även individer som kallar sig liberaler och propagerar för att Alliansen bör skaffa majoritet genom att släppa ifrån sig makt till Åkesson och hans gäng oroar djupt.

Ideologiskt befinner sig SD lika långt från liberalismen som Vänsterpartiet och givet var de står i frågor som asylrätt, jämställdhet, homosexuellas rättigheter, pressfrihet, frihandel etcetera är det naivt, för att inte säga enfaldigt, att driva på för ett samarbete.

Den som oroat sig över det orimligt stora inflytande V haft över den rödgröna regeringen under de senaste fyra åren borde vara minst lika oroad över SD. Varför skulle ett parti som är betydligt större än V var, nöja sig med att vara ett passivt stödhjul? Det är inte det minsta troligt.

Det som nu sker handlar dock inte heller bara om regeringsmakten i sig. Det är även en djupt ideologisk fråga som berör vilket samhälle vi vill ha på sikt. I både Europa och andra delar av världen ser vi hur populism, nationalism, protektionism och främlingsfientlighet breder ut sig. Inget har förändrats över en dag, utan steg för steg har ett allt hårdare samhällsklimatet smugit sig på.

Argumentation som var oacceptabel för bara fyra år sedan är i dag vardagsmat. Tonläget i debatten har skruvats upp, invektiven haglar från alla håll och konspirationsteorierna och föraktet ligger som en blöt filt över såväl traditionella som sociala medier.

Det går naturligtvis att sticka huvudet i sanden och ignorera denna utveckling, men uppvaknandet lär bli bryskt. Det är därför det är så viktigt att här och nu följa den ideologiska kompass som säger att makt är viktigt, men ännu viktigare är vad man använder den till och vilka kompromisser som görs för att nå toppen.

Om liberaler bidrar till att Sverige blir mer konservativt, populistiskt och nationalistiskt vore det mycket sorgligt.

Som borgerlig väljare går det inte att uppleva den situation som nu uppstått som annat än pest eller kolera. Trots att det tar emot anser jag, som har svår DDR-Sverigeallergi och kämpat mot den socialdemokratiska samhällshegemonin under större delen av mitt yrkesliv, att det inte finns någon annan rimlig lösning än att partierna i mitten tar sitt förnuft till fånga och kommer överens.

För alternativet är värre. Sett till historien (och även nutid) är S en betydligt mer stabil och pålitlig regeringspartner för Alliansen – eller bara de liberala partierna – än SD.

Lyckas Kristersson inte stoppa M:s färd ner i högerdiket bör L, C och MP bilda en regering med S. En sådan är det inte är troligt att V skulle rösta emot.

S och L har det senaste 100 åren tillsammans stått bakom några av våra viktigaste samhällsreformer som rösträtt för alla och abortlagstiftningen. Det verkar vara dags att ta ansvar igen.


Malin Lernfelt, liberal debattör


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM